Gå direkt till innehållet

Publicerat:

TeachMeet på nätet – visst funkar det!

Halvt ihopfälld dator med hörlurar står ovanpå hög av texthäften.

Att samla kolleger för att utbyta idéer  och erfarenheter kan vara en utmaning i Coronatider. Dock har digitala TeachMeet i Google meet visat sig vara en effektiv och uppskattad metod. Fredrik Johansson och Helena Jeppsson, förstelärare inom vuxenutbildningen, har organiserat sådana under våren.

Inom vuxenutbildningen genomförde vi två digitala TeachMeet i april, strax efter övergången till nätbaserad undervisning. Då hade vi fokus på att komma igång med synkron undervisning via Google Meet och olika goda exempel spreds mellan kolleger på komvux i Malmö.

Responsen efter arrangemangen i april var positiv och därför bjöd vi denna gång in även kolleger från andra skolor i gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö. Drygt 70 deltagare från olika skolor samlades på Google Meet över lunchen en onsdag i början av juni. Den här gången fokuserade vi på hur vi hanterar bedömning i den nätbaserade undervisningen. 

Fyra talare delade med sig av sina tankar under fem minuter. Efter varje talare kunde åhörarna ställa frågor i chatten i Google Meet, vilket möjliggjorde ett synnerligen aktivt erfarenhetsutbyte. Vi moderatorer såg till så att tidsramar hölls och sammanfattade varje anförande innan vi gick vidare till nästa talare

Först ut var Lisbeth Bern, lärare i svenska som andraspråk på Komvux Malmö. Enligt Lisbeth är det viktigt att vara en “effektiv samlare” när man undervisar på nätet. Det handlar om att samla på sig ett varierat bedömningsunderlag, inte bara i skrift. De muntliga aktiviteterna är viktiga, inte minst i språkämnen. Så med hjälp av verktyg som FlipGrid kan elever spela in sig själva och lämna in olika typer av muntligt bedömningsunderlag. Vidare kan skärminspelningsverktyg som Screencastify användas för att svara på läsförståelsefrågor eller för att låta elever reflektera över sitt lärande. Oavsett vilka verktyg man använder så utgör de en del av ett digitalt underlag som alltid är tillgängligt för såväl dig som lärare som för eleven. Lisbeth förklarar också att det muntliga underlaget ibland kan användas för att reflektera kring elevernas skriftliga produktion. Stämmer den muntliga nivån någorlunda överens med den skriftliga? 

Lisbeths kollega, Åse Råstam,  tog sedan vid och diskuterade planeringsstadiet av en nätbaserad kurs. Åse refererar till Skolverket som menar att det kan vara en bra idé att planera för nya typer av examinationer när man nu undervisar på nätet. Bedömningssituationen är ju en annan. Kanske är det så att man som lärare behöver vara delaktig i själva arbetsprocessen mer än tidigare och kanske är det så att man behöver komplettera skriftliga prov med muntliga uppföljningar i form av seminarier eller dylikt. Enligt Åse behöver man som lärare alltså planera annorlunda. Att använda sitt vanliga lektionsupplägg fungerar inte alltid optimalt, menar hon. Däremot kan det vara lämpligt att planera undervisningen i så kallade “lärsekvenser”. En lärsekvens omfattar alla de olika steg som eleverna ska arbeta med inom ett arbetsområde. I en av Åses grupper skulle man till exempel träna på att skriva referat. Lärsekvensen bestod då av ett stort antal aktiviteter. Eleverna fick till exempel ta del av filmade presentationer, svara på frågor i EdPuzzle och så småningom skriva en egen text. Därefter gav Åse återkoppling på gruppnivå och sedan var det dags för eleverna att ge och få kamratrespons. När detta var klart fick eleverna skriva en ny version av sin text som naturligtvis bedömdes av Åse. Med hjälp av de olika typerna av aktiviteter inom lärsekvensen får man som lärare tillgång till olika typer av bedömningsunderlag. Dessutom ger arbetssättet en god inblick i själva processen, inte bara i slutprodukten. Precis som Lisbeth Bern ser Åse det som en fördel att detta underlag dessutom är digitalt. Då kan både lärare och elev återvända till materialet vid behov. 

Vår tredje talare var Camilla Lindskoug från Pauliskolan. Till skillnad från de båda föregående talarna hade Camilla ingen tidigare erfarenhet av att undervisa nätbaserat eller på distans. I hennes fall handlade det alltså om att omarbeta “reguljär” undervisning till nätbaserad undervisning. Som så många andra kolleger brottades hon under våren med frågor om bedömningens tillförlitlighet. Hur vet vi att eleverna inte anlitar “spökskrivare”? Vi är nog många som har tänkt att examinationen måste äga rum i skolan, under kontrollerade former för att vi ska kunna känna oss trygga. Under våren har den möjligheten inte funnits. Camilla berättade att hon själv och många av hennes kolleger testat olika sätt att försöka övervaka provsituationen. Några bad eleverna filma sig själva under själva provet, andra följde upp examinationer med muntliga seminarier eller redovisningar. Camilla berättade vidare att hon vände sig till lärare vid Malmö Universitet och till sin gamla lärare i italienska vid Umeå universitet (en kurs som hon för övrigt läste på distans). Hur resonerar man inom den högre utbildningen om bedömningsunderlagets tillförlitlighet? Det visade sig att man brottades med ungefär samma utmaningar som vi gör. Det som skiljer sig åt är möjligtvis svårighetsgraden på examinationerna på universiteten. Kanske är det svårare att anlita en spökskrivare om man studerar på universiteten? Ett citat från Camillas lärare i italienska får sammanfatta hennes anförande: Non sappiamo mai sapere. Vi kan aldrig veta. Kanske måste vi helt enkelt vila i detta? Kanske finns det inga hundraprocentigt tillförlitliga bedömningssituationer? Det vi kan göra dock, är att samla på oss ett brett bedömningsunderlag så som Lisbeth och Åse förordade inledningsvis. Tidsbegränsade uppgifter skulle också kunna försvåra för eventuella spökskrivare. 

Sist ut som talare var Anna Lepsenyi, komvux,  som berättade om sina positiva erfarenheter av det digitala verktyget Quizlet. Anna undervisar i svenska som andraspråk, men betonar att Quizlet kan användas i de flesta ämnena. Exempelvis kan det användas i vårdämnen eller inom biologiämnet  för att hjälpa eleverna att memorera terminologi. När Anna arbetar med romaner låter hon eleverna träna nya ord och uttryck med hjälp av Quizlet. Anna matar in en gloslista i Quizlet och sedan övar eleverna självständigt, t.ex. med hjälp av flashcards. Därefter låter Anna eleverna skapa test i Quizlet och dessa test utförs i realtid hemifrån. Eleverna fotograferar sina testresultat och skickar in dem till Anna. Anna påpekar att dessa testresultat ej har använts vid den summativa bedömningen. Dock har de utgjort ett viktigt incitament för eleverna att träna på nya ord och uttryck. Att elevernas vokabulär har vidgats har Anna sett flera exempel på. Det märks i samtal och i skrivuppgifter. Dessutom gillar eleverna Quizlet vilket de berättar i utvärderingar av kursen. Anna menar att detta är ett lekfullt, lättillgängligt sätt att arbeta med terminologi som dessutom inte tar så mycket tid för läraren att administrera.

Som moderatorer ser vi många fördelar med att arrangera TeachMeet på nätet. Ett digitalt TeachMeet gör det enkelt för presentatörer och åhörare att delta. Det kan vara enklare att ansluta via datorn där man befinner sig än att ge sig iväg till en fysisk plats någon annanstans i stan. Dessutom ser vi att själva sammankomsten blir mer effektiv i och med att det finns så tydliga ramar och regler för presentation och interaktion. Ställtiden mellan varje talare är minimal. Formatet gör att både talare och åhörare kan hålla fullt fokus på själva presentationen. Distraktionerna utifrån är minimala. Självklart saknar vi möjligheten att sammanstråla med kollegor för erfarenhetsutbyte “in real life”, men kanske är ändå denna digitala form av kompetensutveckling här för att stanna. 

Text: Fredrik Johansson & Helena Jeppsson

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

Slumpa en artikel