Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Skolbiblioteksutveckling i kollegialt samarbete

Glödlampor i olika färger.

Under läsåret har två tillfällen erbjudits för skolbibliotekarier och ansvariga för skolbibliotek på grundskolorna i Malmö.

Syfte och forskning
Syftet med tillfällena var att utifrån forskning belysa skolbibliotekets verksamhet och i ett kollegialt samtal lyfta utmaningar och möjligheter. Att befinna sig i en solitär profession som skolbibliotekarie eller ansvarig för skolbiblioteket på skolan kan vara utmanande. Vissa är med i skolans gemensamma kompetensutvecklingar, andra inte. Genom att diskutera utmaningar och möjligheter med andra i samma profession skapas ett sammanhang och förståelsen av professionen med fokus på lösningsfokus.

Under hösten introducerades därför bakgrund och en frågeställning som utgick från vad forskningen pekar på är framgångsfaktorer för en skolbiblioteksverksamhet. Framgångsfaktorer för skolbibliotek som vi utgick från var:

  • Det finns tillgång till en skolbibliotekarie
  • Skolbibliotekarie och lärare samverkar
  • Skolbiblioteket har en status på skolan
  • Skolbiblioteket har stöd från rektor
  • Skolbiblioteket har tillgång till analoga och digitala källor anpassade efter målgruppen
  • Skolbibliotekets lokal är anpassad efter målgrupperna på skolan

Detta är faktorer som Cecilia Gärdén i sin forskningsöversikt Skolbibliotekets roll för elevers lärande (2017) lyfter som framgångsfaktorer för skolbiblioteksverksamheter. Dessa faktorer sammanfaller även med den granskning som Skolinspektionen gjorde i Skolbiblioteket som pedagogisk resurs (2018).

Självskattning som underlag
Utifrån faktorerna fick deltagarna skatta sin egen verksamhet, det vill säga hur väl uppfylls faktorn på skolan. Då kunde deltagarna se var utmaningarna i deras verksamhet fanns och därifrån arbeta vidare med ett utvecklingsområde. Utifrån skattningen valde deltagaren ett utvecklingsområde som var lågt uppfyllt.

Skattningen och uppgiften delades i ett Google classroom efter den teoretiska genomgången i september. Här finns en mall för skattningen och ett exempel. Därefter fick var och en arbeta med sitt utvecklingsområde och i januari genomfördes den andra träffen. Nätverksträffarna skedde digitalt i Teams och utgick från de utvecklingsområdena som deltagarna beskrivit som utmaningar i sin verksamhet.

Gemensamma teman i utvecklingsområdena
Utvecklingsområdena skiljde sig åt i beroende på vilken skola och vilka förutsättningar man har på den specifika skolan. Ändå kunde en tydlig riktning ses i några sammanfattande teman. Dessa teman berörde utmaningar i:

  • Synen på skolbibliotekets funktion
  • Hur man bygger en hållbar verksamhet (kopplat till SKA, skolans styrdokument)
  • Hur man skapar ett hållbar samarbete mellan lärare och bibliotekarie i det läsfrämjande arbetet och i arbetet med MIK och digital kompetens.

Utmaningar i synen på skolbibliotekets funktion
Inom detta utvecklingsområde upplevde flera att det finns en problematik i förståelsen av skolbibliotekens funktion. Det gällde såväl rektorer, lärare, elever som bibliotekarier. Diskussionerna handlade om hur förutsättningarna för att förstå skolbibliotekets funktion kan förändras och vilka kontinuerliga möten med lärare och rektorer man behöver ha för att kunna skapa en förändring i synen på funktion.

Ett skolbibliotek är inte ett folkbibliotek. Detta behöver vara tydligt för förståelsen av skolbibliotekets funktion. Flera upplever att det finns en dominerande syn på skolbiblioteket som ett folkbibliotek. Hur får man skolbibliotekets verksamhet att synas på hela skolan och inte bara i skolbibliotek? Många upplevde att öppettider är viktigare än kompetensen och att det läsfrämjande arbetet ofta dominerar över arbetet med digital kompetens.

Utmaningar i hur man bygger en hållbar verksamhet (kopplat till SKA, skolans styrdokument)
Om inte skolbiblioteket synliggörs i skolans systematiska kvalitetsarbete, är det en indikator på att det inte är en viktig del av skolans verksamhet? Skolbiblioteket ingår som en del i elevens utbildning och ska också utvärderas kontinuerligt, för flera deltagare var det tydligt att det inte är så.

Flera har heller inte återkommande framåtsyftande planeringstillfällen med vare sig lärare eller rektorer och man saknar förutsättningar för att på riktigt vara en del av skolans utveckling. De som upplevde att de hade ett stort stöd från sin rektor och var en del av skolans verksamhet hade också tydligare koppling till skolans systematiska kvalitetsarbete. Vi diskuterade vidare vad det är för utmaningar som gör det svårt att vara en del av skolans systematiska arbete och hur andra har gjort för att bli en självklar del.

Diskussionerna landade i att det inte ska bero på en enskild engagerad bibliotekarie eller rektor utan att det behöver systematiseras. Vi kunde också se att det fanns stora skillnader i vem som var närmaste chef (rektor, administrativ chef eller biträdande rektor) och att det också spelade roll för hur skolbibliotekets verksamhet organiserades på ett hållbart sätt. De skolor som däremot hade ett tydligt syfte med skolbibliotekets verksamhet var inte lika beroende av vilken chef man hade.

Utmaningar i att skapa ett hållbart samarbete mellan lärare och bibliotekarie i det läsfrämjande arbetet och i arbetet med MIK och digital kompetens
En av de största påverkansfaktorerna för en god skolbiblioteksverksamhet är samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare. Skolor med väl utvecklade strategier, processer och utvärderingar för hur samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier ska se ut kommer längre. Därför är det viktigt att formalisera möjligheter till samarbete. Vilka arbetsgrupper ska skolbibliotekarien ingå i? Varför då? Hur kan vi se till att skolbibliotekariens kompetens används på bästa sätt i vår organisation? Vilka förutsättningar har lärare för att förstå bibliotekariens kompetens? Vad menar vi när vi pratar om samarbete? Vilka förväntningar har skolbibliotekarien på läraren vid samarbete? Vilka förväntningar har läraren på skolbibliotekarien?

Forskning visar (bland annat Gärdén 2017) att det läsfrämjande arbetet är det som oftast dominerar i skolbiblioteket. Arbetet med MIK och digital kompetens är inte lika självklart och verkar vara svårare att systematisera. Någon skolbibliotekarie upplevde att ju bättre samarbeten det finns kring det läsfrämjande, desto lättare är det att arbeta med MIK och digital kompetens i åldersgruppen. Generellt upplevde också många att de tydligaste samarbetet sker i de yngre åldrarna, för att det läsfrämjande är så tydligt att arbeta med där och att just den kompetensen är en självklar del av skolbibliotekarien. I kartläggningar som genomförts centralt syns en tydlig koppling mellan MIK och fackutbildad bibliotekarie. Det vill säga, ju fler fackutbildade bibliotekarier desto mer samarbeten kring MIK på skolorna.

Sammanfattningsvis
De gemensamma kollegiala samtalen bidrar till sammanhang och öka förståelsen för hur man som skolbibliotekarie eller ansvarig för skolbibliotek kan närma sig utmaningar på sin skola. Vi konstaterar att det råder stora skillnader i hur väl skolbiblioteket är en del av skolans verksamhet och vilka förutsättningarna ser ut på respektive skola. I förra veckan släpptes utredningen och SOU-rapporten Skolbibliotek för bildning och utbildning 2021:3. Genom att läsa den blir det tydligt att de utmaningar som Malmös skolbibliotekarier och ansvariga för skolbiblioteken upplever är samma som upplevs i resten av Sverige.

Vad utredningen kommer att innebära för skolbiblioteken framöver och hur rektorer behöver organisera vet vi i dagsläget inte. Vad vi däremot vet är att utredningen sätter fingret på de systematiska utmaningar som inte bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar för elever i deras möten med skolbibliotekets verksamhet.

Läs mer:
Skolbibliotek för bildning och utbildning SOU 2021:3
Mall för utvecklingsarbetet

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.