Digitala verktyg och ämnet teknik

Teknikundervisningen handlar om att öka förståelsen för hur teknik fungerar. På senare år har digital teknik blivit en stor del av våra liv vilket påverkat innehållet i ämnet. Ämnesövergripande arbete där teknikämnet ingår har potential att bidra till utveckling av elevers digitala kompetens.

Av Karin Ollinen

Publicerad 22 september 2022

Det här blogginlägget har genomförts inom uppdraget Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande och bygger på en intervju med fokus på ämnet teknik. Förutom denna intervju har teknikämnet nämnts i flera liknande intervjuer inom uppdraget. Exempelvis pratar lärare om teknikämnet i relation till programmering som är en del av det centrala innehållet i ytterligare ett par ämnen i grundskolans läroplan. Tre av de fyra lärarna som intervjuades undervisar mestadels på högstadiet, medan den fjärde arbetar på mellanstadiet. Under intervjun så pratade dessa lärare mycket om programmering, vilket avspeglar sig i blogginlägget och studierna som det refereras till.

Styrdokument och användning

Teknikämnet fick sin första kursplan så sent som 1994. Sedan dess har en hel del förändringar gjorts allt eftersom det kommit nya läroplaner. I de senaste läroplanerna beskrivs teknikens roll i samhället som relationen mellan teknik, människa, samhälle och miljö, vilket kopplar samman ämnet med både det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga ämnesområdet (Lind, 2019). Under ämnets syfte står det att eleverna ska utveckla sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Där finns också en rad förutsättningar som eleven ska ges för att utveckla förmågor som kan kopplas till programmering samt att utveckla digital kompetensen. I det centrala innehållet nämns bland annat datorns delar och funktioner samt användning av programmering för egna konstruktioner.

I LGR 22 står det om förmågan att reflektera över olika val av tekniska lösningar samt konsekvenserna av dessa för individ, samhälle och miljö. Detta är relevant att koppla samman med fyra aspekter på digital kompetens som Skolverket sedan tidigare använt för att beskriva vad digital kompetens innebär. De fyra aspekterna visas i bilden nedan.

Skolverkets fyra aspekter av digitala kompetens: att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling, att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier, att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt och att förstå digitaliseringens påverkan på samhället.

Lärarnas användning i undervisningen

Ett par av lärarna som deltog i fokusgruppsintervjun berättar att de ofta arbetar med ämnesövergripande projekt där flera olika ämnen ingår. Lärare i olika fokusgruppsintervjuer nämner möjligheten att samarbeta med just teknikämnet, ofta kring de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Tekniklärarna beskriver också svårigheten att hinna med alla delar som ingår i det centrala innehållet och frågan uppkommer vad man som lärare ska fokusera på. Ett par av lärarna menade att teknikämnet många gånger är styvmoderligt behandlat i jämförelse med många andra ämnen och att samarbete krävs för att kunna uppfylla läroplanens mål.

En av lärarna gav exempel på hur digitala verktyg kan hjälpa lärare vid ämnesövergripande arbete när arbetet dokumenteras digitalt av eleverna. Om eleverna exempelvis skapar egna podcast vid ett ämnesövergripande arbete så är det lätt för lärare som inte närvarar att ta del av podcasten och även kunna bedöma innehållet.

”När de hade spelat in något så kunde jag skicka det klippet till en lärare och säga: det här är första inspelningen, vänta på nästa så får vi se om det är någon progression.”

Elevernas lärande och användning

Flera av lärarna beskriver att när man i teknikämnet arbetar med konstruktion och hållfasthet är det vanligt att bygga fysiska broar i miniatyr. En av lärarna kompletterar detta arbete med att använda en app där eleverna kan byta material och förändra konstruktionen och där de direkt ser hur det påverkar brons hållfasthet. En annan lärare låter sina elever inledningsvis skapa fysiska broar, sedan rita dem i ett 3D program och till slut skriva ut små modeller av dem via en 3D skrivare. Lärarna anser inte att det digitala byggandet kan ersätta skapandet av fysiska miniatyrbroar, men kompletterar den analoga undervisningen.

Programmering är sedan revideringen 2018 av LGR11 inskrivet som en del av undervisningen i ämnet teknik samt i matematik. Majoriteten av de intervjuade lärarna undervisade i båda dessa ämnen . De lyfte flera exempel på ämnesövergripande arbete och hur det kan skapa ett mervärde när det analoga och digitala samspelar.

”Matteämnet i sig kan vara en utmaning att få konkret och få praktiskt och programmeringen hjälper oss i det.”

”Jag ser programmering och ett digitalt verktyg som en tillgång och ingången till matematik. De elever som behöver extra stöd, de lyckas bättre när vi använder digitala verktyg och programmering i teknikämnet, kombinerat med matematik.”

”Vad har vi för redskap i matte? Leksakspengar och så? Det är inte så mycket kvar och då hjälper det att ha till exempel Sketchup och att man ser att någonting faktiskt händer på riktigt. Man får liksom en effekt av det man gör direkt och inte liksom flera steg senare. Det blir väldigt tydligt för eleven att det här du gör just nu, det påverkar. Det kompletterar på ett väldigt naturligt sätt undervisningen i matematik.”

En av lärarna var mycket positiv till möjligheterna som finns inom programmering när eleverna kan jobba på egen hand med en resurs på nätet, få direkt feedback och utvecklas på egen hand. Däremot hade läraren svårt att se några ytterligare vinster som gynnar elevers lärande när digitala verktyg används. Resten av lärarna höll inte med, utan menade att det digitala ofta kompletterar det analoga, hjälper till att konkretisera det abstrakta och därmed gynnas elevers lärande.

En av lärarna framhöll jämlikhet och jämställdhet när eleverna börjar arbeta med programmering.

”Alla börjar från början när vi introducerar ett nytt programmeringsspråk och det innebär att vi har en jämlikhet i klassrummet […]Vissa går väldigt fort vidare och vissa stannar, vissa behöva lite mer tid […] Det är inte så mycket skillnad mellan pojkar och flickor när man jobbar med programmering i teknikämnet.”

Olika lärresurser i undervisningen

Ett par av lärarna påpekade att det inte finns tillräckligt med välutvecklade digitala resurser i ämnet teknik som eleverna kan arbeta med. Lärarna var i stort sett nöjda med resurser att använda sig av vid programmering, men förutom det menade de att det inte finns så mycket. Samtidigt gav de exempel på appar och 3D program som kompletterade fysiska aktiviteter och som de använde i undervisningen.

Den upplevda bristen på lärresurser som även inkluderar läromedel, skulle kunna höra ihop med att ämnet teknik är ett relativt nytt ämne med få timmar i jämförelse med exempelvis matematik.

Intervjuerna i relation till forskning

Under intervjun med lärare som undervisar i ämnet teknik så framkom bland annat

upplevelsen av att det är svårt att hinna med det centrala innehållet
en osäkerhet om vad undervisningen ska innehålla och fokusera på
långt ifrån alla lärare som undervisar i teknik behärskar att undervisa i programmering (gäller även intervjuer med matematiklärare)

Det finns en brist på teknikdidaktisk forskning men två nyligen utgivna avhandlingar tar upp programmering och teknikämnets roll i undervisningen. Avhandlingarna tar dessutom upp en del av de aspekter som lärarna sätter fokus på i intervjuerna. Ann-Marie Cederqvist beskriver i sin avhandling från 2021 att många lärare känner en osäkerhet kring vad eleverna ska lära sig och hur undervisningen bör utformas när det gäller programmering. Hon menar att det behövs mer kunskap än att bara använda tekniken för att analysera och utvärdera den. Teknikundervisningen i grundskolan har här ett viktigt uppdrag. Hur den undervisningen ska ske är för många lärare en utmaning och det finns enligt Cederqvist ett stort behov av att diskutera och reflektera över det.

Peter Vinnervik har i sin avhandling från 2021 fokus på lärares arbete med att införa programmering i sin undervisning. Han menar att programmering i läroplanen är att betrakta som ett nytt ämnesinnehåll som få lärare har erfarenhet av och inte heller har fått ta del av under sin lärarutbildning. Han refererar även till tidigare forskning som som visar att programmering har särdrag som kan göra det komplicerat att lära sig. Vinnervik menar liksom Cederqvist att det finns en mycket begränsad mängd forskning inom det ämnesdidaktiska området eftersom programmering även utifrån ett internationellt perspektiv anses vara ett nytt område.

Johan Lind skriver i sin lic-avhandling (2019) om betydelsen av att ett modernt teknikämne i ett samhälls- och hållbarhetsperspektiv. Hans forskning indikerar att teknikundervisning kan bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och och utvecklar sin förmåga att analysera teknikval utifrån exempelvis hållbarhetsperspektiv.

Aspekterna som kom fram under intervjuerna framstår utifrån dessa avhandlingar som högst relevanta. Att det upplevs som problematiskt att hinna med det centrala innehållet när samhälls och hållbarhetsperspektivet vävs in i teknikämnet låter fullt rimligt. Värt att tillägga är att flera av lärarna som vi intervjuade var både intresserade av och upplevdes som kompetenta när det gäller att undervisa och använda sig av programmering i undervisningen. Dock verkar en majoritet inte uppleva sig bekväma med eller ha tillräckliga kunskaper för att undervisa om detta specifika område inom ämnet.

Referenser;

Cederqvist, AM. (2021). Seeing the parts, understanding the whole – A technology education perspective on teaching and learning in processes of analysing and designing programmed technological solutions. Göteborgs universitet

Lind, J. (2019). Elevers förståelse av tekniska system och designprocesser: Det är tekniskt, ganska svårt och
avancerat. Lunds universitet

Vinnervik, P. (2021). När läraren formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan. Umeå universitet

Vill du läsa mer?

Vill du läsa mer om vad som har framkommit vid fokusgruppsintervjuerna med lärare? Här hittar du tidigare blogginlägg som utgår ifrån fokusgruppsintervjuer inom uppdraget, Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande: