Så jobbar fritids med delade lokaler

Mer utepedagogik, en lånebod på skolgården och lösningar med bildstöd för att synliggöra materialet fritidsverksamheten har att erbjuda eleverna. Så här tänker fritidsverksamheten på Glasbruksskolan om utmaningen att dela lokaler med skolan.

– Fritids är ju det roliga och ska skilja sig från skolans verksamhet. Undervisningen här ska ske på ett glädjefyllt och lärorikt sätt. Det ska inte bli för mycket skola över det bara för att man sitter i ett klassrum, säger Hampus Rantzow som är fritidssamordnare på Glasbruksskolan. Han driver det pedagogiska arbetet på fritidsverksamheten tillsammans med Camilla Fridh som är administrativ chef på skolan.

Att skapa olika rum i rummen

När skolan öppnade 2016 stod fritidsverksamheten inför frågan om hur de skulle kunna utnyttja de många lokaler som stod tomma. Men i takt med att Glasbruksskolan har växt mycket under några år står de nu istället inför utmaningen att dela några av lokalerna med skolans verksamhet. 

– Vi jobbar med att kunna hitta olika slags rum i rummen och försöker anpassa miljöer och aktiviteter efter att det finns olika barn med olika behov, säger Camilla Fridh.
– Vi behöver till exempel hitta utrymmen där eleverna kan sitta och slappa också, vi vill kunna erbjuda möjligheten till rekreation som de också behöver, säger Hampus Rantzow. 

Här pågår också ett större arbete med hur fritidsverksamheten ska organiseras framöver.
– Vi står inför nya utmaningar även organisatoriskt och funderar på hur ska vi bygga lagom stora avdelningar och samarbeta både med skolan och mellan avdelningarna på ett optimalt sätt, säger Camilla Fridh.

I dag består fritidsverksamheten av ca 550 elever och är en av Malmös största.
Förut fanns ett samlingsrum per avdelning men när elevantalet har ökat och avdelningarna har blivit större står den minsta avdelningen utan egna lokaler. De barnen har istället ett klassrum som bas. 

Bildstöd och aktivitetstavlor ökar tillgängligheten

Både Camilla Fridh och Hampus Rantzow menar att delade lokaler med skolan kan upplevas som en utmaning bland annat eftersom fritidsverksamheten inte kan låta aktiviteter eller pågående projekt stå framme när skolans undervisning ska återupptas under nästkommande dag. Det blir också en utmaning för eleverna att skapa spontana lekar på egna ytor då lokalerna oftast är inredda efter skolans behov. 

– Ifall fritids inte får synas, om det inte får stå framme något så blir det utbud vi har av aktiviteter och material osynligt och otillgängligt för barnen, säger Camilla Fridh. 

Men utmaningarna har gjort att de hittat fler sätt att synliggöra fritids på och vidareutvecklat delar av verksamheten. Eftersom materialet i klassrummet oftare är undanplockat inne i skåpen är de noga med att öka tillgängligheten genom att märka upp skåp och lådor med bildstöd så att det ska bli tydligt vad som finns inuti.

Under loven passar de också på att möblera om lokalerna och låta projekt stå kvar i flera dagar. Eller ibland ta över idrottshallen och se till att det pågår aktiviteter där över längre tid.
– Då kan eleverna investera lite mer i ett legoprojekt eller ett pussel, när de vet att de kan fortsätta dagen efter, säger Hampus Rantzow. 

Ett annan fördel med att ha fritids i ett klassrum är att samverkan med skolan kan bli enklare.
– Jobbar de med rymden så kan vi också göra det och sätta upp våra alster i klassrummet. Då erbjuder vi också en röd tråd, säger Camilla Fridh. 

Ännu mer utepedagogik

Utöver det tror de att en annan lösning är att bli bättre på att ta tillvara på närmiljön runt skolan. Närheten till “Ribban” gör att de ibland packar med sig spel och åker till strandkanten, eller till grönområdena i närområdet.
– Det är egentligen allt från att ha en schemalagd utedag till att halva barngruppen erbjuds något ute och andra halvan inne. Särskilt på loven åker vi till olika utflyktsmål, säger Hampus Rantzow.
– Vi försöker också alltid ha en pedagogisk tanke med varför vi går dit, säger Camilla Fridh. 

När det gäller uteverksamheten på skolgården har den också fått ett pedagogiskt syfte. Här har eleverna och pedagogerna tillsammans utvecklat en lånebod för uteleksaker. I boden finns en bred variation av uteleksaker som bandyklubbor, kritor för asfalt och spel som fia med knuff. Under skoltid drivs den av elevkoordinatorer, men under fritids är det eleverna själva som håller i den, eleverna samsas om att stå i boden, sätta stämningen med att spela musik och låna ut saker till sina kamrater. 

Lånesystemet består av tvättklämmor med låntagarens namn som sätts upp på en lina.
– Det har också minskat svinnet, barnen känner mer ansvar när de har lånat något i sitt eget namn, säger Hampus Rantzow. 

Vilka är nycklarna till att framgångsrikt dela vissa lokaler med skolan?
– Synligheten, att vi visar eleverna vad fritids kan erbjuda, och ha ett gott samarbete med den obligatoriska skolan. Det är viktigt att skolan förstår att vi också bedriver undervisning och att vi behöver utrymme och stöd, säger Camilla Fridh.