Gå direkt till innehållet
Tina Kruuse och Maria Larsson på skolgården. Tina Kruuse och Maria Larsson på skolgården. Foto: Privat

Publicerat:

Bildstöd på Djupadals fritids ger mindre oro och stress

Både Tina Kruuse och Maria Larsson ser bara fördelar med att använda bildstöd i fritidshemmet.
– Man märker tryggheten hos eleverna, det blir inte så mycket frågande, säger Maria Larsson.
– Och inte oro heller, fyller Tina Kruuse i.

För ungefär två år sedan införde Djupadalsskolan bildstöd på hela skolan. Initiativet var till för att stärka stödet till elever med behov och programmet Widgit online köptes in. I dag används bildstöd på hela skolan – till alla elever.
– De första månaderna tycker jag att det var lite jobbigt, men nu har man gjort det så länge och det har blivit en rutin, säger förste fritidslärare Maria Larsson.
Både hon och Tina Kruuse använder bildstöd i fritidshemmet för att synliggöra verksamheten för eleverna. Dels har de ett schema för hur dagen ser ut, men också längre scheman som kan visa en hel vecka.
– Vi har också en aktivitetstavla där eleverna kan flytta sin magnet och visa vilken aktivitet de vill göra. Då finns det samma bilder som vi visar på samlingen och schemat, säger Tina Kruuse, grundlärare i fritidshem.

LÄS MER: Ida Rosqvist, logoped, bloggar om ett material med bildstöd för att prata om stödbehov med eleverna på fritids

Veckobrev med tydliggörande bilder

Bildstöd från programmet Widgit online.
Veckoplanering för Tina och hennes avdelning som har ettor. Denna planering finns i hallen så att eleverna ser den hela dagen.

Även under skoltid använder eleverna bildstöd, till exempel gör förskoleklass böcker och veckobrev med

tydliggörande bilder. Bildstöd används också i samband med när eleverna ska förstå vad de lär sig, vilka förmågor de tränar på fritids.
– Vi har skriven text, men vi har en bild till, exempelvis till bilden rörelse på skolgården kan de läsa varför det är bra med rörelse, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Så här kan du göra när du vill införa bildstöd på din skola.

Sättet de arbetar med bildstöd i dag har förändrats sedan starten.
– Vi har jobbat fram och förändrat efter hand hur vi tycker att det ska passa våra elever bättre. Det såg ju helt annorlunda ut från början, säger Tina Kruuse.

Text och bilder från widgit online på ett laminerat papper.
Så här använder de bilder till text där elever och vårdnadshavare kan läsa varför och vad de tränar på när de har olika aktiviteter.

Hur har ni märkt vad som fungerat och inte fungerat?
– Man märker att eleverna blir tryggare och de frågar inte hela tiden vad vi ska göra under dagen. Oroliga barn blir lugnare för de kan titta på stödet och veta vad som händer.
– Om någon aktivitet skulle förändras eller någon blir sjuk kan man byta ut och sätta ny bild. Då hinner barnen bli förberedda på att det blir en förändring, säger Tina Kruuse.

LÄS MER: Skollogopederna Nha Lhu och Boel Forsell berättar varför Värner Rydénskolan har gemensamt bildstöd på hela skolan.

Widgit online blir bättre och bättre

I början använde de sig av stora whiteboardtavlor med enstaka bilder och ibland var de tvungna att komplettera med text. Nu arbetar de alltså med färdiga scheman dag för dag, och Widgits utbud på bilder har blivit bättre. Allt bildstöd är samlat på ett och samma ställe på fritids och ska vara lättillgängligt för eleverna.

– Vi har också några elever som vi har provat ha ett eget bildstöd med, så att de kan plocka bort bilderna från ett eget schema. Till exempel: Nu har det varit mellanmål, då tar man bort den bilden från schemat och tar nästa bild. Det är lite svårt utan att ha någon som kan lotsa dem i det, och eleven kan tappa bort sitt schema någonstans. Jag tror att om vi hade lagt energi på det, hade det fungerat bättre, säger Maria Larsson.

Bildstöd även vid genomgångar

Hon berättar att hon utöver scheman även använder bildstöd vid genomgångar.
– Till exempel om vi ska bygga något. Då behöver vi en sax, en linjal, en penna. Då har jag bildstöd med beskrivning.
– Bildstödet är ett jättebra komplement. Eleverna hör samtidigt som de ser stödet och får två kommunikationssätt till sig. Det visuella stannar kvar mycket längre än det auditiva, säger Tina Krusse.
– Vi har elever med språkstörning och även om man förstår orden så kan man vara i ett samband där det är mycket barn runt om kring och man pratar, så då försvinner orden lättare. Ser jag bilden samtidigt som jag hör ordet så fastnar det på något sätt, säger Maria Larsson.

Magneter med namn på en whiteboard.
Detta är treornas rutschema för att sätta sin namnmagnet på.

Det har inte funnits en planerad insats på skolan i hur alla pedagoger ska använda bildstödet, men på fritidshemmet har man försökt att ge varandra input i hur man kan använda det och vad som fungerar för ens elevgrupp.
– Man har försökt hjälpa varandra, säger Tina Kruuse.
– På fritids tipsar vi varandra, till exempel när jag gick ner till A3-format och laminerat papper, då kan man skriva på det och sudda med handsprit. Alla avdelningar jobbar med bildstödet på det sätt som passar dem, säger Maria Larsson.

Text: Camilla Landin

Foto: Privat