Nystart för grundskolans språknätverk

alt=””
Grundskoleförvaltningens språkutvecklarnätverk har återuppstått. Nytt år och nya löften – kanske blir det inte ett inlägg i månaden som jag tänkte under 2021, men ambitionen är att ändå få till någon slags kontinuitet i mina inlägg under 2022.

Ett spännande uppdrag, som jag arbetar med sedan förra årsskiftet, är att återuppliva det nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som funnits i olika former i Malmö stad sedan många år, med stöd från Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) på Skolverket.

Syftet med nätverket är att främja det kollegiala lärandet inom och mellan Malmö stads grundskolor och att långsiktigt stärka skolornas kapacitet att arbeta språkutvecklande i årskurs F-9, men också ibland fungera som referensgrupp för NCS arbete. Förhoppningen är att nätverksdeltagarna ska få möjlighet att  vidareutveckla sina kunskaper, utbyta erfarenheter, framgångsfaktorer och utmaningar med varandra med utgångspunkt i skolornas systematiska kvalitetsarbete. Tanken är också att nätverksarbetet ska spridas och fungera kompetenshöjande och professionsstärkande för enskilda skolor.

Under våren handlade mitt uppdrag om att söka utvecklingsbidrag från NCS och att planera för nätverksaktiviteter med start hösten 2021. Parallellt jobbade jag med att starta upp det nya nätverket och rekrytera deltagare. Deltagarna skulle vara nyckelpersoner inom språk-, läs- och skrivutveckling på sina skolor och rektorerna skulle göra urvalet och ansöka om plats i nätverket. Ansökningstiden för utvecklingsbidrag 2021 löpte nämligen ut i mitten av mars, där en plan för nätverkets arbete och kostnader under året skulle bifogas. Inte så lätt, eftersom jag samtidigt höll på att skapa det nya nätverket, och alltså inte hade några deltagare att diskutera med.

När ansökan skulle skickas in hade jag precis läst Skolverkets kunskapsöversikt Att ställa frågor och söka svar – Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (2020) med stort intresse. Jag bestämde mig för att begreppet beprövad erfarenhet kunde bli en första övergripande och gemensam utgångspunkt. Begreppet betonas tydligt efter en förändring i skollagen 2010 vid sidan av vetenskaplig grund, som en av två likvärdiga delar som all undervisning i grundskolan ska vila på. Fortfarande är innebörden av beprövad erfarenhet ändå  inte helt konkret för många av oss pedagoger. Min egen vaga uppfattning var att det handlar om praktisk handling och erfarenhet, det vill säga “det som fungerar i vardagen”. En fråga för nätverket att diskutera vid under hösten blev därför: Hur kan “det som fungerar” bli beprövad erfarenhet i skolans arbete med språk-, läs- och skrivutveckling?

Fortsättningsvis (från och med i år) ska kommande fokusområden i nätverksarbetet istället förankras gemensamt, innan årlig ansökan om fortsatt utvecklingsstöd från Skolverket skickas iväg. Kompetensen, som vårt nätverk nu besitter tillsammans, är givetvis den bästa grunden för ett effektivt arbete!

När jag skapade nätverket i våras var en utgångspunkt att det skulle spegla Malmö stads grundskolor via deltagarna i så hög grad som möjligt. På så vis föreställde jag mig att  nätverkets diskussioner, perspektiv och arbete skulle bli så nyanserade som möjligt utifrån olika behov och förutsättningar. Därför var det extra roligt att upptäcka att 20 nyckelpersoner med tydliga mer övergripande uppdrag inom språk-, läs- och skrivutveckling (förstelärare, speciallärare, specialpedagoger och skolbibliotekarier) deltog vid vår första nätverksträff i september. Lite överskådligt  kommer cirka en tredjedel av deltagarna från skolor med socioekonomiskt index under 100, en tredjedel från skolor med index under 200 och den sista tredjedelen kommer från skolor med index över 200.

Cirkeldiagram med texten "Uppdragsfördelning".Stapeldiagram

Nätverket har träffats en gång i månaden under hösten 2021 och ett digitalt symposium med externa föreläsare ordnades också för alla intresserade pedagoger i Malmös grundskolor kring temat beprövad erfarenhet.

Vid våra nätverksträffar har vi tillsammans reflekterat över hur det språkutvecklande arbete som redan pågår i skolorna skulle kunna bli beprövat och därmed kunna spridas till andra. Vi har läst litteratur, lyssnat på föreläsningar och framförallt diskuterat och delat med oss i olika workshops. Nätverksdeltagarna har på olika sätt bidragit till vårt kollegiala lärande utifrån sina egna kunskaper och erfarenheter. När vi nu ska planera vårt fokusområde för 2022 så kan vi återkoppla till en någorlunda gemensam kunskapsbas när det gäller beprövad erfarenhet inom SLS. Vi har blivit lite säkrare på skillnaden mellan å ena sidan tyst kunskap och å andra sidan beprövad erfarenhet.

Jag ser verkligen fram emot att fortsätta att samordna vårt kollegiala lärande, nu när vi lärt känna varandra lite bättre!

Om du blir nyfiken och vill veta mer så hör gärna av dig till mig; petra.alfeaslund@malmo.se