Sva-eleverna läser en roman i månaden

Andraspråksläraren Malin Nord undervisar framför allt Pauliskolans teknikelever. Kärleken till skönlitteratur har hon haft sedan tioårsåldern men det var inte självklart att den skulle få ta plats i hennes undervisning när hon inledde lärarbanan.
– På lärarutbildningen på den tiden fick man lära sig att det skulle vara läroböcker och inte skönlitteratur. Men jag tyckte inte att jag nådde någon framgång i klassrummet. Jag tyckte inte själv det var roligt. Jag såg inget sammanhang i att läsa små utdrag och snuttifierade bitar, så då började jag så smått i en klass att läsa hela skönlitterära verk. Efter två år så blev det en markant skillnad på både deras läsande och skrivande, säger Malin Nord.

Släppte tanken på läroböcker

När hon började arbeta som lärare fanns det knappt någon kurslitteratur i svenska som andraspråk, som då var ett relativt nytt ämne.
– Jag fick ändå producera allting själv och anpassa det till svenska som andraspråk; jag visste var man befann sig när man var ny i språket, var problematiken finns. Så med det i ryggen så vågade jag släppa tanken på läroböcker och börja jobba med skönlitterär läsning i stället.

En stor fördel med skönlitteraturen har visat sig vara att det hjälper eleverna att öva upp både sin läshastighet och läsförståelse; aspekter som hon menar inte nåddes lika effektivt tidigare då de läste kortare utdrag ur böcker.
– Man säger till ettorna att de efter tre år här ska vara högskoleförberedda och då krävs det att de är goda skrivare och goda läsare. De ska ha en bra läshastighet och läsförståelse. Innan nådde de inte det, för de tränade inte på maratonläsning eftersom vi inte läste hela romaner. På uthålligheten i att hålla kvar vid samma text. Och vi tränade inte högläsning innan, så att de lärde sig uttal, eller på att skriva långa texter. Men när vi började med det så märkte nästan alla mina elever i tvåan att wow, det händer något.

Avdramatisera med högläsning

Malin Nords elever börjar läsa högt för varandra redan från början i ettan; när de sätter sig i en ring för att läsa för varandra är det mycket för att avdramatisera situationen och för att eleverna ska bli trygga i klassrummet. Resultaten när det gäller läsförståelse förbättrades snabbt.
– På nationella provet i ettan, i delprovet om läsförståelse, hade de samma resultat som de andra svenskaeleverna och det var ju en morot; vi är inte sämre, för vi läser ju sjukt mycket.
– Kan du ta med oss tillbaka till när du för 15 år sedan började läsa romaner med dina sva-elever? 
– Det var en naturetta jag hade, de hade varit en kort tid i Sverige och aldrig läst en roman, inte från sina hemländer heller. Då sa jag att det måste vi ju börja med. Jag kommer ihåg att det var ”Monsieur Ibrahim och Koranens blommor”, en roman på runt 70 sidor av Eric-Emmanuel Schmitt. När vi tagit oss igenom den såg jag glädjen hos eleverna att de faktiskt lyckats läsa en hel roman och att det inte var så farligt. Det var så det började, säger Malin Nord.

Reste med hjälp av litteraturen

Sedan läste de böcker från länder runt om i världen.
– Det blev en grej i sig; ”var ska vi resa nu med nästa bok?”
Under första läsåret läser de mycket högt tillsammans och för Malin Nord är det viktigt att se att hon har alla med sig, att se hur de uttalar och hur snabbt de läser. Verkar de förstå vad de läser? Hon säger sig fånga upp mycket värdefull information kring det under ettans högläsning. Konkret såg hon hur elevernas meningsbyggnad blev mycket bättre när de börjat läsa skönlitteratur regelbundet; det blev också tydligt att elevernas ordförråd fick sig en rejäl skjuts. Läskondition och uthållighet i läsningen påverkas också positivt.

Färre anmärkningar

I början är det ett lektionspass i veckan med högläsning men sedan får de 50-100 sidor att läsa själva under en vecka, beroende på den aktuella romanens svårighetsgrad. I genomsnitt betar de av en roman i månaden under första året.
– De får ju inte skriva något berättande eller prosaaktigt på gymnasiet, men deras innehåll blev mycket bättre eftersom de hade fler synonymer att använda sig av. Och de märkte ju själva med tiden att jag skrev jag mycket färre anmärkningar i texterna än vad jag gjort i ettan. Jag rättar nämligen fortfarande på ett gammaldags sätt.

En annan fördel med just romanläsning som Malin Nord lyfter fram är rent känslomässiga.
– Romaner är så bra för att vi kan använda karaktärerna för att prata om känslor eller situationer. När jag hade utvärdering med mina teknikkillar i tvåan och frågade vad de hade lärt sig sa de; ”alltså Malin, vi har lärt oss att bli unga ansvarsfulla män. Och lite feminister.”
Att läsa skönlitteratur kan vara viktigt för identitetsskapandet på flera sätt, menar hon. Under andra läsåret har de ett projekt där eleverna får presentera en författare från deras hemland, både genom en utredande uppsats och en muntlig presentation.
– Med tiden har detta blivit det roligaste projektet, för det öppnar upp för att de lär känna varandra på ett helt annat sätt.