Hälsosam lärmiljö för nyanlända elever

Vi samverkar för Hälsa

Denna blogg handlar om samarbete, om hur vi som professionella samarbetar över olika gränser för att på bästa sätt ta emot våra nyanlända elever. Hälsa och lärande går hand i hand. Elever som mår bra har lättare att lära. Att lyckas i skolan och att undvika tidiga skolmisslyckanden minskar risken för psykisk och fysisk ohälsa. Sambandet gäller också omvänt, ohälsa ökar risken för sämre skolprestationer. Kan vi bidra till att fler nyanlända elever når målen i skolan och har en god hälsa torde deras uppväxtvillkor och förutsättningar för att skapa sig en positiv framtid öka. En lyckad skolgång och god hälsa har därför inte bara en betydelse för den enskilda eleven, utan är också en insats med potential att främja integration.

Elevhälsa – en integrerad del av skolans vardag

Alla elever i skolan har tillgång till elevhälsa, som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans roll är främst hälsofrämjande och förebyggande och stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan arbetar också med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas inlärningsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling, undervisning om tobak, narkotika, doping och alkohol, spelberoende samt jämställdhet och sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan utgör en viktig del i skolutvecklingen.

Skapa förutsättningar för lärande

Elevhälsan har en viktig roll att uppmärksamma elevens styrkor och utvecklingspotential, men också att uppmärksamma och åtgärda det som kan vara till hinder i elevens utveckling. I skolan försöker vi hålla skolfokus, där syftet med olika insatser ska vara att stödja eleven i utbildningssituationen. Behöver eleven behandling eller terapeutsikt stöd remitterar vi till sjukvården eller söker samverkan med andra nätverk utanför skolan. På så sätt kan skolan bli en fristad för elever, där de får fokusera på sin utbildning och där de kan och får vara som alla andra barn och ungdomar, även om eleven och dennes familj lever under svåra förhållanden. Behöver eleven och familjen stöd från sjukvård eller socialtjänsten, ska detta stöd kunna fortsätta även efter det att eleven slutat i skolan. Elevhälsans insatser är alltså alltid kopplade till elevens skolsituation, även om det ofta finns en samverkan med sjukvård, socialtjänst eller andra organisationer.

Det är också viktigt att det finns personal på skolan som har tid att lyssna på elever som behöver prata. Eftersom vi är skola, är det inte alltid som alla samtal ska fördjupas, men det är viktigt att lyssna av vad eleven har på hjärtat, så att skolarbetet kan fortskrida. Kunnig elevhälsopersonal kan lyssna på eleven och hjälpa elever och pedagoger att bedöma, vad som kan göras här-och-nu i skolan, och vad som kanske ska remitteras vidare till andra.

 I skolan försöker vi hålla skolfokus

Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar (skollagen 2010). En grundläggande förutsättning när man planerar undervisningen blir därför att bygga på de förkunskaper och intressen som eleverna har med sig in i klassrummet. Detta ställer stora krav på lärarna, som behöver stöd i arbetet från både skolledning och elevhälsa.

Eftersom den mest verkningsfulla faktorn för elevernas prestationer i ett ämne, oavsett årskurs, är vad eleven har lärt sig tidigare, behöver lärarna, i samverkan med elevhälsopersonal, ta reda på vad eleven redan vet och sedan utforma lärandeaktiviteter som kopplas samman med och utvidgar elevernas tidigare kunskaper. Lektioner och resurser behöver skräddarsys för att passa olika elevers behov. Vi behöver lägga vikt vid både teoretiska- och praktiska och estetiska kunskaper. Att eleven ska utveckla sina kunskaper i svenska språket finns som en röd tråd i all undervisning samtidigt som elevernas ämneskunskaper fördjupas.

Hur möter vi föräldrarna så att de blir en god kraft i elevernas utveckling?

Enligt barnkonventionen är det barnets vårdnadshavare som har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet. Föräldrarna har ansvar för att välja eller välja bort skolor som barnet går i. Föräldern har också ansvar för att söka hjälp om barnet inte mår bra. För skolan blir det alltså viktigt att skapa ett starkt utbildningssamarbete mellan skola och föräldrar.

Vi behöver planera våra möten och vårt samarbete på ett sätt som gör att vi säkerställer att all information blir förstådd och att alla inblandade kan göra sig förstådda. Skolan behöver, redan inledningsvis, undersöka och säkerställ hur information mellan hem och skola ska ske. Kan vårdnadshavarna läsa- och skriva? På vilket språk ska information förmedlas? Kanske finns det personal på skolan som talar familjens språk och som kan bli en viktig person i relationsskapandet. Vid elevhälsorelaterade samtal används alltid tolk.

Alla elever har olika erfarenheter med sig i bagaget

Gemensamt för alla nyanlända elever är att de har lämnat sin vardag och viktiga relationer i hemlandet.  Det innebär att alla elever som börjar på skolan befinner sig i en ny livssituation, vilket också kan beskrivas som en form av kris. För en del elever innebär starten i det nya landet, något positivt. Flytten till Sverige kan ha varit planerad och familjen har kanske redan släkt och vänner i närområdet. En del elever lär sig snabbt språket, får vänner och hittar fritidsintressen. För dem blir inte integreringen i det nya samhället så svår. Andra har med sig svåra trauman, erfarenheter eller andra fysiska och psykiska problem som på olika sätt kan hindra dem i sin inlärning, sociala- och emotionella utveckling och eller i deras anpassning till den svenska skolan och det svenska samhället.

I Malmö finns erfarenheter från alla världens skolor

I mötet med nyanlända elever blir det tydligt att eleverna kommer till Malmö med erfarenheter från ”alla världens skolor”. Vi träffar elever som har mycket god utbildningsbakgrund, med kunskaper i olika ämnen som ligger på mycket hög nivå. Vi möter elever som i sitt hemland mött ett utbildningssystem som i stort sett motsvarar det svenska utbildningssystemet. Vi har elever som, p.g.a. krig eller andra händelser fått en mycket sporadisk skolgång. Några elever har kanske undervisats i hemmet eller av någon granne eller släkting, medan andra gått i privatskolor eller offentliga skolor. Vi har elever som gått i internationella skolor och talar flera språk, elever som gått i koranskola eller annan religiös skola och elever som gått i könssegregerade skolor, för endast flickor eller pojkar. Vi träffar också elever som aldrig gått i skola och elever som har med sig arbetslivserfarenheter, från sina hemländer eller från tiden på flykt. Bland våra nyanlända elever finns det mycket varierade kunskaper och erfarenheter, som vi vill att de ska ha tillgång till och dra nytta av när de börjar sin utbildning på nytt språk i sitt nya land.

Genom att samtala, lyssna och utforska vad eleven har för erfarenheter, intressen, förmågor och skolmotivation kan vi tillsammans skapa en lärmiljö som stärker nyanländas lärande och mående. Hälsa och lärande går hand i hand.

Bloggen är skriven med inspiration från mitt tidigare arbetet som skolpsykolog på Mottagningsskolan Mosaik samt ifrån Föredraget ”En trygg elevhälsa i en föränderlig värld” som jag och skolläkare Stefan Kling höll på Svenska Barnläkarföreningen i Östersund 2016.