Kultur i skolan – lotteri eller garanti?

Väggdekoration gjord av elever på Kirsebergsskolan inom ramen för Skapande skola
I april hölls den första nationella konferensen med rubriken Kultur i skolan – lotteri eller garanti? Konferensen arrangerades av Mölndals kommun i samverkan med Västra Götalands regionen och den är tänkt att bli en återkommande stafettkonferens. Inbjudna att delta är politiker, beslutsfattare och tjänstepersoner på kommunal, regional och statlig nivå som på ett eller annat sätt verkar i kultur- och/eller skolfrågor.

Från Malmö stad var ordförande i kulturnämnden, Janne Grönholm, samt två tjänstepersoner från kulturförvaltningen och två från grundskoleförvaltningen representerade. Vårt uppdrag, förutom att lyssna och lära av andra, var att i olika programpunkter berätta om samarbetet kring den Kulturella allemansrätten och de utmaningar vi står inför i detta samarbete.

Varför en nationell konferens?

Det ser väldigt olika ut i vårt avlånga land och det har konstaterats att det finns en bristande likvärdighet i tillgång till kultur, både på skoltid och fritid, för barn och unga i Sverige. Grundskolan är den mest demokratiska platsen eftersom vi där kan nå alla barn. Så ur ett barnrättsperspektiv är det den plats som har störst möjlighet att garantera elever tillgång till kultur. Därför blir frågan om just kultur i skolan inte bara en fråga för skolpolitiken utan även för kulturpolitiken som både nationellt, regionalt och kommunalt, ofta har barn och unga som en prioriterad målgrupp.

Många perspektiv belystes under denna konferens. Det finns väldigt lite undervisning i de estetiska uttrycken och i estetiska arbetsmetoder på lärarutbildningen, om man inte själv väljer detta som frivillig kurs. Resultatet blir att de lärare som inte har ett eget intresse kommer ut i yrkeslivet utan rätt verktyg att uppfylla skolans kulturuppdrag.

Det finns inte heller någon undervisning på rektorsutbildningen om hur man ska organisera sin verksamhet för att skapa utrymme för kultur i skolan, eller andra delar av kapitel 1 & 2 för den delen. Störst fokus är på juridiken enligt utbildningschefen för rektorsutbildningen vid Göteborgs universitet.

Myndigheten för kulturanalys berättade om hur man från statlig nivå har haft svårt att uppfylla sitt kulturuppdrag gentemot barn och unga sedan departementet för skola och kultur delades upp på 90-talet. De menade att vi behöver arbeta för att säkerställa en infrastruktur för kultur i hela landet, tillhandahålla ett varierat utbud av hög kvalité samt prioritera barn och unga i samverkan mellan politikområdena.

En kort forskningsöversikt från det pedagogiska området visade en styvmoderlig syn på konsten och kulturen i skolan, där den antingen ska hjälpa till att lära ut något annat eller vara fostrande där eleverna ska möta så kallad ”god konst”. Det fanns mindre utrymme för konst och kultur som den spegel vi lär om oss själva och andra genom. Eller konsten som den kraft som förankrar demokratiska värderingar i oss. Forskningsöversikten visade en skolkultur som inte är så gynnsam för konst och kultur helt enkelt.

I en panel med Skolverket, Sveriges kommuner och landsting, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Kulturrådet, konstaterades att det kulturella ekosystemet kanske inte är helt i balans. För att skolan ska kunna ta emot professionell kultur när den erbjuds så måste den inre organisationen och kompetensen först vara på plats… och det är den inte alltid. Och ur ett rent geografiskt perspektiv berättar Kulturrådet att i glesbygdsområden kan det vara tillgången till professionell kultur som faktiskt helt saknas.

Konferensen gav en bred och lite skrämmande nulägesbild, det finns helt enkelt många olika anledningar till att det inte alltid funkar, och vi måste arbeta med frågan på alla nivåer och tillsammans. Nästa år hålls konferensen i Luleå och då hoppas jag att vi kan borra mer i frågor som till exempel hur vi som skola kan bli bättre på att förvalta det som erbjuds och hur vi kan utmana våra ämnes- och schemastrukturer för att kunna skapa mer utrymme för allt det som ryms i kapitel 1 & 2 i läroplanen.

Är kultur i skolan ett lotteri i Malmö?

Våra grundskolor i Malmö stad är lyckligt lottade för här finns en god tillgång till kultur för barn och unga och kulturförvaltningen erbjuder dessutom upplevelser, och busstransporter till dem, kostnadsfritt genom den kulturella allemansrätten.

För att öka likvärdigheten jobbar vi på grundskoleförvaltningen också hårt med att erbjuda fortbildning för lärare, genom bland annat vår kurs Re:flex och genom mötesplatser för kulturombud och lärarworkshops på SPRAAK. Vi erbjuder också stöd för skolledningar att systematiskt kunna följa upp elevernas tillgång till kultur genom en årlig kulturrapport. Grundskoleförvaltningens kulturplan ger tydliga rekommendationer till hur rektor kan organisera för kultur och hur kulturombud eller kulturgrupp kan arbeta för att stötta kollegor och ge eleverna likvärdig tillgång till kultur på skoltid.

Resultatet av allt detta arbete är att 90% av våra elever fick tillgång till skapande skola och/eller den kulturella allemansrätten förra läsåret, så vi är på god väg! Men vi är inte i hamn och som sagt, vi är många som måste jobba tillsammans för att kultur i skolan inte ska vara ett lotteri utan en garanti.