“Skönlitteraturen kan vara både spegel och fönster”

Jenny Edvardsson är i grunden lärare i svenska, historia och sfi. Efter att hon läst in en master i litteraturvetenskap följde en doktorandtjänst vid Högskolan Kristianstad, pedagogiskt arbete med inriktning skönlitteratur och NO.
– Det var kombinationen av skönlitteratur och pedagogik som lockade. När jag skrev min master tittade jag på möjligheten att använda skönlitteratur för att närma mig jämställdhet inom hem- och konsumentkunskap. Så jag har alltid haft ett intresse av litteratur och läsning men också det pedagogiska och undervisningsnära och gärna också att tänja på gränserna; hur kan skönlitteratur användas, vad händer när vi sätter in den i ämnen där den i vanliga fall inte används?

Skönlitteratur bjuder på igenkänning

Vad finns det då i skönlitteraturen som gör den till ett sådant potentiellt kraftfullt pedagogiskt verktyg? Jenny Edvardsson menar att det finns många svar på den frågan.
– Det som ligger mig väldigt nära är att den skönlitterära texten kan bjuda in…den kan vara som en spegel man känner igen sig i, man känner igen samhället, konflikter, teman. Men den kan också vara som ett fönster man öppnar upp för nya perspektiv och tankar. Där ser jag den stora potentialen, att man kan använda skönlitteratur för att både starta i det välkända men också öppna upp för det som är nytt och det vi inte vet så mycket om.

I ljuset av detta kan samtalsformen bli ett fruktbart pedagogiskt forum där eleverna får dela med sig, menar hon.
– Då får man alla individers perspektiv på en text, vilket ytterligare kan bredda, skapa en dynamik och ett fördjupat samtal om texten. Dessutom blir vi säkrare och tryggare i vårt eget språk, får ett bredare ordförråd så att vi kan läsa svårare texter.

Värdegrundsfrågor

Jenny Edvardsson understryker också skönlitteraturens förmåga att väcka tankar och nyfikenhet hos läsaren. Hon är också intresserad av möjligheterna att lyfta värdegrundsfrågor och frågor kring social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet med hjälp av litteraturen. På 90-talet började hon arbeta med Chambers modell för boksamtal och den har följt med henne genom åren och hon har också bearbetat den lite.
– Jag har samlat läsloggar och läsprotokoll och där kan jag ju se att böcker väcker tankar om en själv, men man kan också få syn på egna normer och värden.

Chambers modell utgår från läsarens upplevelse av texten; Jenny Edvardsson ser det som att den avdramatiserar all typ av textsamtal.
– Du behöver inte sitta inne med fina litteraturvetenskapliga begrepp, det är din upplevelse som är i fokus. Modellen är väldigt enkel med öppna frågor och kan användas i alla åldrar. I sin vidareutveckling av modellen har hon valt att arbeta med Chambers mönster i två varianter; inomtextliga mönster (sådant som upprepas i texten) och kopplingar (sådant man kopplar till sig själv, andra texter eller sin omvärld, alltså där man tar steget ut ur texten).
– När man översätter patterns (mönster, reds anm) så blir det lite otydligt vad det egentligen är och vad som ska ingå där. Jag vill särskilja och göra det tydligt att det är dels mönster i texten, det kan vara en fras som upprepas. Och så kopplingar, som går utanför texten. Jag upplevde att det blev lättare för mina elever när jag jobba på det sättet.

Resursmaterial på Malmö delar: Chambers modell för boksamtal

Hem- och konsumentkunskap

I sin adjunktstjänst driver hon ett projekt om jämställdhet tillsammans med hem- och konsumentkunskapslärare och studenter, där de läser noveller för att närma sig de här frågorna.
– Skönlitteratur kan vara ett sätt att avdramatisera och närma sig laddade frågor?
– Ja, men så är det ju. Diskuterar man jämställdhet med människor som kommer från olika delar av världen och har med sig olika kulturella preferenser in visar det sig att man har väldiga olika tolkningar av vad jämställdhet är. När vi då lyfter in skönlitteraturen behöver vi inte ha en privat diskussion utan vi kan diskutera texten.  Vilket gör att man inte behöver blotta sig själv om man inte vill det.

Denna väg till att diskutera frågorna utifrån det som sker i texten kan vara förlösande och bidra till fruktbara samtal, menar hon. Visserligen kan man med Chambers modell gärna göra kopplingar till egna erfarenheter, men det är inget måste.
–  Vi kan se att när vi diskuterar synen på man och kvinna utifrån texten så kan vi också komma in på mer strukturella faktorer, förändringar över tid i samhället; Hur skulle den här berättelsen ha sett ut om den skrevs för 200 år sedan? Och så kan vi prata om jämställdhet på det sättet. Vilket kan vara svårare om man bara går in i en diskussion du och jag; “Nu ska vi prata om jämställdhet, vad tycker du om jämställdhet?” Så det finns stora vinster.

Mindre grupper bäst för boksamtal

Hennes erfarenhet från att ha lett boksamtal med både elever och lärarstudenter är att man bör hålla nere på gruppstorlekarna för att alla ska få komma till tals.
– Sedan jag började jobba med den här samtalsmodellen i slutet av 90-talet, mycket på yrkesprogram med läsovana grabbar, har jag lärt mig vikten av att låta alla komma till tals tidigt.

– Varför har du valt att titta på användningen av skönlitteratur i just NO och hem- och konsumentkunskap?

– Just i hem- och konsumentkunskap finns det brist på undervisningsmaterial och lärarna visste inte hur de skulle jobba med jämställdhet. Då tänkte jag, tillsammans med mina kollegor inom hem- och konsumentkunskap på Högskolan Kristianstad, att det här skulle vara en ingång. I NO blir det lätt abstrakt, man kommer långt ifrån det egna. Där kan litterära texter ge perspektiv och tankar som man sedan kan använda när man diskuterar till exempel klimatfrågan och energikällor.

Just skönlitteratur i NO är en del av hennes pågående doktorandprojekt, där hon nyligen arbetat med ett “postion paper” – ett paper där hon som forskare positionerar sig utifrån de teorier och traditioner som finns på området.
– Jag försöker skriva fram hur vi skulle kunna använda skönlitteratur i NO-undervisningen. Framtids- och hållbarhetsfrågor intresserar barn och unga och här tänker jag att det kan finnas en ingång.

Hon har också gjort en forskningsöversikt (det saknas i allt väsentligt forskning på området, särskilt svensk sådan) och arbetar nu med att bearbeta enkätsvar från svenska NO-lärare och deras inställning till skönlitteratur i undervisningen. Få använder det i dag, men det finns ett stort intresse av att lära sig mer om det. Efter det har hon också gått vidare med fem djupintervjuer med NO-lärare.
– Nu i höst kommer jag försöka skriva en artikel om den svenska kontexten, om NO-lärarnas inställning till detta.
En mer klassrumsnära studie på två skolor väntar också.

– Vilka generella råd vill du ge ämneslärare som är nyfikna på att använda skönlitteratur i sin undervisning?
– Börja i det lilla. Välj en text du själv tycker om, läs ett utdrag och prata lite om det. Jobba med kortare texter, vissa noveller är ju bara ett par, tre sidor. Annars kan man ju samarbeta med svensklärare för att få stöd i textval och upplägg.

Mer om Jenny Edvardsson:

Titel: Doktorand i pedagogiskt arbete, universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap, Fakulteten för lärarutbildning Högskolan Kristianstad.

Jenny Edvardssons forskning rör barn och ungas läsning och hur skönlitteratur kan användas i undervisning. Hennes avhandlingsarbete kretsar kring hur skönlitteratur kan användas som didaktiskt verktyg i NO-undervisningen på högstadiet. Tillsammans med kollegor vid Högskolan Kristianstad bedriver hon också forskning kring användningen av skönlitteratur i hem- och konsumentkunskapsämnet.

Publikationer: Se lista här!

Måndag 22 september deltar Jenny Edvardsson i Pedagog Malmö live, en livesändning från klockan 9-12 som går att följa på Pedagog Malmö. Läs mer här!