Vi måste vara konsekventa gentemot barnen

Illustration: Kristian Ingers
Jag heter Sofie och är förskollärare och lärare. Jag arbetar på Mellanhedens förskola.  Tillsammans med några kollegor, och handledaren Elizabeth Florez, från CPI, har jag fått äran att ingå i en "Referensgrupp".

I denna grupp diskuteras det ämnen som rör dokumentation i förskolan. Hurvida vi på respektive avdelning dokumenterar verksamheten och barnen. Vi diskuterar saker som: Vill barnen bli dokumenterade? Hur kan man dokumentera? Varför dokumenterar vi? Hur kan barnen bli mer delaktiga och har mer inflytande över sin dokumnetation och potfolio? Tillsammans i referensgruppen utgår vi från boken ”Vad berättas om mig?” av Bente Svenning.

Min avdelning där jag arbetar heter ”Äventyrsgruppen” och består av fyra pedagoger och 20 barn mellan 3-6 år. Vi är ute många timmar var vecka och upptäcker både skogen, havet och stadsmiljön. Förskolan är inte en ren utomhusförskola men målet är att barnen ska vara ute ca 5 timmar var dag. Man kan säga att vi är en cyklande förskola. Tillsammans med barnen åker vi runt i Malmö på gröna Christianiacyklar.

När vi samtalade om dokumentation i personalgruppen kom vi fram till ett flertal slutsater att arbeta vidare med.
* Vi ska bli bättre på att känna av barngruppen och fråga oss själva om barnen vill bli fotograferade? Vad vill de fotografera och sätta in i sin pärm? Vad är betydelsefullt för alla barnen individuellt? Även om grunden med dokumentation är jämlik så kommer alla barnens portfolio se olika ut.

* Hur ska vi dokumentera? Vi har samtalat och kommit fram till att barnen själva ska få fotografera mera med förskolans iPads. Ibland är man som pedagog så upptagen av att vi måste dokumentera att vi glömmer bort vad som egentligen är betydelsefullt för barnen. Det ska vi tillsammans prata om för att förbättra.

* Den sista slutsatsen vi drog var att vi ska försöka läsa av fler leksituationer när barnen leker själva för att förebygga och underlätta när konflikter uppstår i barngruppen.
Vi har också blivit ännu mer medvetna om att vi måste vara konsekventa gentemot barnen, för att barnen ska känna trygga och på så vis veta vad som händer, både genom rutiner men även ett konsekvent förhållningssätt till barnen.

* På avdelningen har vi en loggbok och i den loggboken tänker jag börja skriva ner små meningar som jag vill att mina kollegor i arbetslaget ska läsa under en vecka. Sedan samtalar vi i slutet av veckan om just frågan jag ställt. På så vis kanske inte mina kollegor kommer att känna sig så stressade kring att de måste lägga energi på saker som de kanske känner att de inte hinner med.

Jag märker att i alla fall några av oss kollegor har tagit till sig detta, och jag har märkt att vi ger mer och mer egna möjligheter till barnen att själva få bestämma vad och hur de vill dokumentera. De har fått använda förskolans egna iPads och själva bestämma vad de vill fotografera samt saker de vill ha i sina pärmar.

Även om det finns mycket kvar att diskutera och förbättra ser jag några små framsteg  🙂

Text: Sofie Jönsson, Mellanhedens förskola