Lektionsstruktur – Vad kan det vara?

Det är bara att gå till sig själv…visst är det jobbigt att vara på en kurs eller föreläsning där innehållet inte har varit tydligt? På vår skola, precis som på vilken skola som helst, finns det elever med olika förutsättningar och behov. Vad alla våra elever har gemensamt är att de mår väldigt bra av en tydlig lektionsstruktur. Dessutom har alla elever rätt att veta vad som förväntas av dem och vilket syfte och mål lektionen har. Därför kommer ni i det här blogginlägget att få ta del av ett exempel på hur jag och mina kollegor i år 3 organiserar våra lektioner för en av våra språkgrupper på Rosengårdsskolan. Denna lektionsstruktur är inte något specifikt för just arbetet i vår årskurs utan den används flitigt av många lärare på Rosengårdsskolan. Lektionsstrukturen har utvecklats i vårt kollegiala lärande där vi i årskurs 3 har inspirerats av lärarna i årkurs 6.

Vi inleder alltid våra lektioner med en genomgång av lektionens olika delar. Till varje del finns bildstöd.  Vi använder oss ofta av bilder eftersom de förstärker minnet samtidigt som det kan vara ett stöd för nyanlända elever, elever som har en språkstörning, elever med NPF-problematik eller elever med läs- och skrivsvårigheter. Det som kan gynna några elever tänker vi kan gynna alla och därför erbjuds alla elever detta. Det ingår i vår ledning och stimulans. Själv tycker jag att bilder lättar upp och väcker nyfikenhet.

För att veta vad som förväntas av mig som elev tänker vi att eleven måste få en inblick i temats syfte och mål. Vad är det eleven ska kunna när vi är klar med undervisningen kring ett arbetsområde? Vi går alltid igenom målet med undervisningen kopplat till kunskapskraven med våra elever inför ett nytt arbetsområde.

Varje lektion brukar inledas med en tillbakablick på vad vi gjorde förra lektionen. Det är alltid bra att backa bandet och repetera, vad var det vi gjorde/lärde oss? Detta är också ett bra inslag om någon elev varit frånvarande av någon anledning under förra lektionstillfället. Eleven kastas inte in i något okänt utan får automatiskt en förförståelse av dagens innehåll. Genom att repetera och tänka om samma sak igen stärker vi vårt minne och vår chans att erövra ny kunskap till vårt långtidsminne.  Tillbakablicken skulle kunna se ut så här:

För att våra elever ska bli så rustade de bara kan inför lektionen startar vi alltid med elevernas förförståelse. Vad vet de om lektionens innehåll, vad har de för erfarenheter? Detta kopplar vi ihop med spågumman Julia som hjälper oss att få en förförståelse kring den här lektionens text som vi tillsammans ska läsa och förstå. Eftersom vi vill att våra elever ska använda sig av ett skolspråk påminner vi med hjälp av en början: ”Min hypotes är….”

När vi känner att eleverna fått ställa sina hypoteser och diskuterat färdigt kring våra olika frågeställningar är eleverna redo för att ta sig igenom dagens text. Den här språkgruppen består av 8 elever som får turas om att läsa texten högt för varandra, en liten bit i taget. Vi har tydligt gått igenom vikten av att följa med i texten som kompisen läser, hur eleven kan visa med kroppen att den känner ett intresse av det som läses högt och att det hjälper kompisen som just då läser. Om någon skulle glömma finns det en bild uppkopplad som påminner…

Om något ord är svårt stannar vi upp och använder fröken detektiv.

När vi läst färdigt texten använder vi oss av frågeapan. Dagens bok som vi läser kommer från Nypon förlag. Nypon förlag har gjort en del lärarhandledning till sitt material och det har vi dragit nytta av till just den här lektionen.  Efter samtal om olika frågetyper som finns är vi redo att titta närmare på frågorna. Med hjälp av glasspinnar med elevernas namn på drar vi namnet på den som ska svara på en fråga. Detta är ett moment som eleverna tycker om att använda, vi har ett tillåtande klimat i klassrummet och eleverna är ju väl förberedda.

När vi läst, samtalat, diskuterat och synat svåra ord har vi kommit till slutet av lektionen. Nu är det dags för eleverna att använda sig av cowboy Jim som hjälper oss att sammanfatta det viktigaste i texten. Vårt arbete genomsyras av olika stödstrukturer för våra elever. Stödstrukturer som ska hjälpa eleverna att ta till sig undervisningen. Stödstrukturer som strukturerat vägleder eleverna så att de så småningom ska kunna klara en uppgift på egen hand. När det gäller vår sammanfattning till just den här lektionen har vi använt oss av en stödstruktur med 3 bilder som innehåller ”börjor”.

Vi tittar på den först gemensamt och funderar tillsammans hur vi ska kunna sammanfatta berättelsen. Efter att tillsammans ha formulerat meningar muntligt sätter eleverna igång med sitt skrivande och det enda som hörs är pennornas gnissel mot pappret. Innan lektionen slutar utvärderar vi lektionen genom att titta tillbaka på lektionsmålet. Hur gick det? Nådde vi målet? Dagens bok får eleverna med sig hem för att träna läsningen hemma till nästa dag. Imorgon väntar en ny text.