Hur privilegierad är du?

Några exempel på dessa privilegier är t.ex. att man enligt kollektivavtal är ledig i anslutning till större högtider, att man med självklarhet vet vilken offentlig toalett man kan gå in på, att man förutsätts vara kompetent i sin yrkesroll, att man i de flesta sammanhang kan uttrycka sig och bli förstådd på sitt modersmål och så vidare och så vidare. Dessa privilegier kan tyckas triviala, men när man lägger samman dem blir det snabbt tydligt med vilken självklarhet vissa kan agera i samhället, och vilket begränsat handlingsutrymme som erbjuds andra.

När man undersöker privilegier gäller det dock att hålla det intersektionella perspektivet i minnet: normer samverkar och kan i olika sammanhang både förstärka och ta ut varandra. Ju fler normer man står utanför desto större är risken att utsättas för exkludering och diskriminering. Samtidigt är det också så att bara för att man tillhör en privilegierad grupp är man inte nödvändigtvis privilegierad i alla sammanhang. Enkelt uttryckt; ditt liv kan vara bedrövligt även om du är en vit, medelålders cis-man (men det är sannolikt inte bedrövligt för att du är en vit medelålders cis-man).

Diskrimineringslagens krav på aktiva, förebyggande åtgärder innebär att vi behöver upptäcka vilka strukturer – normer – på arbetsplatsen som kan leda till att människor diskrimineras. Genom att uppmärksamma vilka privilegier som erbjuds den som finns inom normen på vår arbetsplats, och hur detta yttrar sig, kan vi bli mer medvetna om på vilket sätt vi – kanske omedvetet – bidrar till exkludering av de som i olika sammanhang befinner sig utanför.  Vi kan upptäcka nya sätt att agera för att skapa handlingsutrymme och inkludering, för både kollegor och elever.