Matematik, motivation och stödmaterial!
Uppdaterad språkstrategi för skolor
Malmö stads hemsida uppger att det idag finns Malmöbor från 182 olika länder. Omkring en tredjedel av malmöiterna är utrikes födda, vilket kan jämföras med siffror från t.ex. Stockholm och Göteborg, där det handlar om en fjärdedel utrikes födda.
I nuläget räknar man med att mer än hälften av malmö-eleverna har ett annat modersmål än svenska och i vår undervisning måste vi alltså förhålla oss till språkligt och kulturellt heterogena klassrum, genom att medvetet och strukturerat arbeta språkutvecklande. Självfallet handlar det inte om att sänka den kognitiva nivån, utan om att göra undervisningen begriplig för samtliga elever genom att identifiera språkliga hinder och att hjälpa eleverna förbi dessa.
Under gynnsamma förhållanden kan nyanlända ungdomar utveckla ett vardagsspråk på 1-2 år. Dock tar det betydligt längre tid att tillägna sig kunskapsspråket, det språk som behövs för att klara skolämnena: lyssna på genomgångar, läsa läroböcker, samtala, redovisa och skriva rapporter och utredande texter etc. För att hjälpa eleverna till kunskapsspråket behöver vi alla arbeta språkutvecklande och detta uppdrag är alltför komplext för att axlas endast av svenska som andraspråkslärare och språkstödjare. Alla lärare, oavsett ämnestillhörighet, behöver lotsa eleverna in i sitt ämnes textvärld och arbeta språkutvecklande. Viktigt att poängtera är att dessa arbetssätt gynnar samtliga elever, oavsett språklig bakgrund (Cummins, 2017).
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö har sedan 2015 en språkstrategi, som pekar på behovet av språkutvecklande ämnesundervisning, definierar begreppet, konkretiserar undervisningsmetoderna och hjälper enheterna att strukturera arbetet. Nu är strategin uppdaterad och tänkt att gälla i sin nuvarande form fram till 2021. Strategin lyfter fram att språkutvecklande ämnesundervisning kännetecknas av höga förväntningar, språklig stöttning, språklig interaktion och meningsfull kontext och ger i sammanhanget även praktiska exempel.
Skolledningen har ett viktigt ansvar för att att skapa förutsättningar för det språkutvecklande arbetet. Tillsammans med de för språkutvecklingen ansvariga lärarna organiserar skolledare för den här typen av undervisning. Det kan handla om kompetensutveckling, kollegialt lärande, stöttning etc. i syfte att ge den enskilde läraren möjlighet att arbeta i språkstrategins anda.
Enligt strategin ska varje enhet årligen upprätta en handlingsplan för det språkutvecklande arbetet. Tanken med denna är att synliggöra och konkretisera arbetet samt att införskaffa ett underlag så att arbetet kan utvärderas och bli en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.
För den som vill läsa mer om språkutvecklande arbete avslutas språkstrategin med en referenslista samt länkar till material från bl.a. Skolverket.
Helena Jeppsson
förstelärare Komvux Malmö
Referenser till blogginlägget:
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.
https://malmo.se/Kommun–politik/Fakta-och-statistik/Befolkning/Befolkningsursprung.html
