De vill att förskolorna ska tänka utanför NTA-boxen

Kan en förskoleelev göra en hypotes? Ja, varför inte? Fyra förskolor deltar nu i ett pilotprojekt där förskolebarn får arbeta med laborativa material från NTA-lådor. Flera grundskolor i Malmö har redan arbetat med lådorna, men nu undersöker de pedagogiska utvecklarna Maysam Abbas och Susan Empell om materialet även kan vara intressant för yngre barn.

– Naturvetenskap och teknik i förskolan är jätteviktigt. Även om de kan kännas som komplexa ämnen, så ska man inte låta sig avskräckas. Det handlar inte om att lära ut avancerade begrepp, utan om att starta en process hos barnen och väcka nyfikenhet, säger Maysam Abbas.

Lådorna från skolutvecklingsprogrammet NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) innehåller teman kopplade till kursplanerna i ett eller flera av ämnena biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. Genom att låta förskolan ta del av materialet hoppas Malmö stad skapa en röd tråd i lärandet. En av förskoleavdelningarna har till exempel experimenterat med vatten och låtit barnen göra egna hypoteser kring vad som flyter eller sjunker.

–  De yngre barnen förstår kanske inte till fullo ordet hypotes. De kanske är mer inriktade på den undersökande biten. Men sedan som äldre gör de själva kopplingen till begreppen när de hör dem igen i grundskolan, säger Maysam Abbas.

–  Och det är ju verkligen ingen nackdel om barnen har hört vissa begrepp redan i förskolan och sedan känner igen dem, säger Susan Empell.

Ett färdigt upplägg sparar tid

Underlaget i lådorna är till stor del material som oftast redan finns ute i förskoleverksamheten. I lådan med ljustema finns till exempel ficklampor, cd-skivor, diskmedel och lakan.
– Fördelen här är att materialet redan finns samlat på en plats med en tydlig handledning. Det kan spara mycket tid för vår förskolepersonal, säger Susan Empell.

Förskolepersonalen har gått en digital fortbildning kring lådorna och på grund av den rådande pandemin till största del haft kontakten med Maysam Abbas och Susan Empell via teams. Om några veckor kommer pedagogerna att få reflektera tillsammans med sina kollegor kring arbetet.
–  Vi kan redan nu se att förskolorna har arbetat på olika sätt med lådorna, så det kommer bli spännande att skriva en gemensam analys om det, säger Susan Empell.

LÄS MER: Utomhusmiljö synliggöra matematiken i förskolans vardag

Tänka utanför boxen

Något som gläder dem är att förskolepersonalen i flera fall har tagit egna initiativ till att utveckla experimenten och tillföra eget material.

– Vi märkte fort att personalen är duktiga på att själva tänka vidare och så att säga – arbeta utanför boxen. Några pedagoger tyckte inte att lådan räckte till så då kom de på egna kreativa idéer. Förskoleavdelningen som arbetade med ljus har till exempel skapat ett helt rum för temat, som även andra avdelningar kan få ta del av, säger Susan Empell.

Att personalen vågar arbeta vidare på nya sätt och nya spår utifrån materialet är något som dem båda uppmuntrar. På så vis får de också en känsla för hur lådorna skulle kunna utvecklas för just förskolan. Tanken är att lådan ska kunna integreras på ett naturligt sätt i förskolans verksamhet.
– Vi vill inte att den ska tas fram som en enskild aktivitet en gång i veckan, säger Maysam Abbas.

– Förskolan är unik. Vi har en sådan bred grund att stå på och utifrån barnens nyfikenhet kan vi fördjupa oss i olika ämnen. Tänk att få vara med och kanske väcka det första intresset för naturvetenskap hos en framtida forskare, säger Maysam Abbas.