”Det saknas ett gemensamt språkbruk när vi pratar om hälsa” 

Det finns en hel del kunskap om barn och ungas hälsa och hälsofrämjande arbete inom kollegiet i Malmö stad, det visar forskningsprojektet “Barnets hälsoväg genom Malmös stads utbildningsväsende”. Men det framgår också att det kan finnas ett gap i samverkan mellan olika verksamheter, något som kan ställa till det.
– Det blev tydligt att det saknas ett gemensamt språk när det gäller hälsa inom skolväsendet, säger hon.

Skolan både riskfaktor och friskfaktor

Det finns väl accepterade och starka samband som visar att måendet påverkar förutsättningarna för lärande och för att ta till dig skolan på bästa sätt.
– Lärare har en viktig roll och är de som möter eleverna varje dag, och relationer med vuxna vet vi till exempel är en viktig friskfaktor, säger Lisa Hellström som är doktor i folkhälsa.

Vid Malmö universitet är hon docent och forskningsledare vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Hon har själv en karriär som elitidrottare bakom sig och har alltid intresserat sig för psykiskt välmående och prestation. Som folkhälsovetare var det först inte självklart för Lisa Hellström att hon skulle hamna på lärarutbildningen där alla andra kollegor är pedagoger och har jobbat med undervisning.
– Men i mötet mellan studenterna här och mitt hälsoperspektiv blir det väldigt tydligt hur det hänger samman. Hur tätt sammankopplat hälsa och lärande är, säger hon.

När hon mött elever i sin forskning uttrycker de tydligt att de blir stressade av att fokusera på att prestera och bedömas, särskilt under gymnasietiden.
– Många unga idag strävar efter att ha ett framgångsrikt jobb eller framgångsrikt liv och siktar du på högstatusyrken så krävs det att du har högsta poäng i allt. Men skolsystemet lämnar inte mycket utrymme för att misslyckas på något prov under din gymnasietid. Det blir att de har en ännu högre press på sig att inte misslyckas någon gång utan pratar om att “optimera varje situation”, säger hon.

Skolan blir på så sätt både en friskfaktor och riskfaktor för hälsa.
– Så det är viktigt att fokusera på psykisk hälsa för att lärandet ska bli bra men också för hälsans värde i sig. Skolan är ju en jätteviktig friskfaktor för de som löst skolans kod men det vet vi att alla inte gör och för den gruppen kan skolan snarare bli en riskfaktor, säger Lisa Hellström.

Forskningsprojekt i samverkan med Malmö stad

Men det börjar redan i förskolan, som också har ingått i studien som gjorts i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet. Studien som har pågått sedan 2022 har genomförts i två delprojekt där det första syftat till att samla kunskap och tidigare forskning kring barn och ungas hälsa. Det resulterade i en kunskapsöversikt som gjordes i samverkan med Malmö stad.

Den andra delen har bestått av datainsamling från verksamheterna. I intervjuer med allt från pedagoger, rektorer, elevhälsoteam till förvaltningsrepresentanter har hon tagit reda på vilka erfarenheter som finns av hälsofrämjande arbete, vilka metoder de använt och vilka styrkor och utmaningar de identifierat inom Malmö stads hälsofrämjande arbete.

Det framgår att förskolan har potential att främja psykisk hälsa för de yngsta barnen vilket kan bidra till en lyckad skolgång och en större chans till en framtida god hälsa. Men också att det är en utmaning att skolans motsvarighet till elevhälsa saknas inom förskolan.
För gymnasie- och grundskolan framgår vikten av rektorns roll inom elevhälsoarbetet, som den som är ansvarig för att skapa förutsättningar och samordna samverkan mellan all skolpersonal.

Kunskapen finns i verksamheterna

Men mest överraskande för Lisa Hellström är hur mycket kunskap som personalen inom skolorna faktiskt besitter, och de många goda hälsofrämjande insatserna som utförs.
– Man är till exempel väl medveten om vikten av att bygga upp relationer och satsar hårt på det. Man är mån om att samverka med föräldrar och lyfter upp relevanta satsningar för fysisk hälsa till exempel, säger hon.

Trots att det finns många exempel på hälsofrämjande arbete på vägen från förskola till gymnasium framgår en annan svaghet; att kunskapen riskerar att förloras i övergångarna mellan olika skolformer. Hon menar att det visar att det finns en avsaknad av forum för samtal eller kunskapsspridning av det hälsofrämjande arbetet.
– Jag har suttit i samtal med massor av personer som besitter så mycket kunskap, så kunskapen som behövs finns inom verksamheterna, vilket är positivt, men det är ibland oklart hur kompetensen ska samlas och spridas. Då riskerar vi att jobba i öar och i värsta fall når vi inte hela vägen fram till barnet eller eleven, säger hon.

Och i samtalen blev också avsaknaden av ett gemensamt språkbruk tydlig, något som kan ge upphov till utmaningar.

Uttrycket “Pedagogisk hälsa”

– I intervjuer kunde det märkas genom att man kommer på saker efter hand, inte vet riktigt hur man ska uttrycka sig eller vilka termer man ska använda, trots att man brinner för till exempel fysisk hälsa och jobbar med det på ett framgångsrikt rätt med sina elever, säger hon.

“Avsaknad av ett gemensamt språkbruk för elevers hälsa skapar svårigheter att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete kring hälsofrämjande skolutveckling”, framgår av studien.

När Lisa Hellström och hennes kollegor nu går vidare funderar de på om uttrycket pedagogisk hälsa bör introduceras.
– Är det ett relevant uttryck, vad kan det inrymma, kan det vara en del av SKA-arbetet, kan det bidra till likvärdighet eller hållbarhet till exempel? Det blir att man lyfter in hälsa i en pedagogisk kontext, kan vi utgå och samlas kring ett sånt begrepp? Är det något som kan förstärkas med ett sånt här språkbruk? Kan det göra att den pedagogiska verksamheten känner sig mer delaktig?

Varför är forskningen relevant för oss i skolan?
– Alla inom skolan ska jobba för att främja barn och ungas hälsa, men många lärarstudenter känner sig dåligt rustade men känner ett stort ansvar. De är medvetna om att hälsofrågor kommer vara en stor utmaning. Och när vi pratar om lärares arbetsmiljö så tänker vi att kunskapen också möjliggör deras välbefinnande. Blir ett mindre orosmoment i deras lärarvardag att ha dessa redskap. Det är en viktig förmåga inom yrket, för elevernas skull men också för ens egen arbetsmiljö, säger hon och fortsätter.

– Sen kan man reflektera kring: ja, vad är skolan till för? Vill vi att de ska vara fullproppade med lärdomar och kunskap, utan att vi bryr oss om hur de klarar sig resten av livet eller om de blir bidragande medborgare i vårt samhälle?  Eller vi vill vi ha självständiga, välmående individer som klarar livet på en annan nivå utanför skolans bubbla? , säger Lisa Hellström.

Mer om Lisa Hellström

Titel: Docent och forskningsledare vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap på Malmö Universitet. 

Projektets samlingssida på Pedagog Malmö: Barn och ungas hälsa

Inbjudan till inspirationseftermiddag på temat hälsa och lärande på Malmö universitet.