Senad Camo, slöjdlärare, och Katarina Fornell, lärare i NO, teknik och matematik, står framför ingången till Apelgårdsskolan.

Publicerat:

Eleverna undersöker sin närmiljö

Demokratiska rättigheter och det offentliga rummet står i fokus när eleverna på Apelgårdsskolan säger sitt om sin närmiljö kring Amiralsgatan och på sin egen skolgård.

– Barnen ska veta att någon bryr sig om deras tankar och idéer, säger Senad Camo, slöjdlärare.

Det var i maj 2018 som representanter från Apelgårdsskolan medverkade i ett möte med nätverket Arkitektur i skolan, en grupp som vill öka medvetenheten i samhället och skolan om arkitekturens och det offentliga rummets betydelse.

Inspiration från Helsingborg

Med inspiration från bland annat Drottninghögsskolan i Helsingborg, där barnen varit med och utformat en lekplats med drakar- och prinsesstema, ville Apelgårdsskolan få med sig eleverna i den här processen. Senad Camo, slöjdlärare, och Katarina Fornell, lärare i NO, teknik och matematik, kom i kontakt med Tomas Wahlstedt, delprojektledare för stadsutvecklingsprocessen Amiralsstaden.

– De ska bygga om området kring Amiralsgatan och det ska bli fler bostäder. De ville få kontakt med en skola och det är där vi kommer in i bilden; de vill veta vad våra elever har för tankar och idéer om projektet, säger Katarina Fornell.

– Tomas Wahlstedt förklarade vad en arkitekt gör, hur de jobbar och vad som behövs för att man ska kunna bygga något. Här kommer demokratiaspekten in också; barnen ska veta att de och deras föräldrar har rätt att vara med och bestämma när det ska byggas. De blir tillfrågade i en demokratisk process, säger Senad Camo.

LÄS MER: Arkitektur och pedagogik: Varför ska skolan samarbeta med stadsplaneringen?

Både låg- och högstadiet

Senad Camo har arbetat med en tredjeklass och Katarina Fornell med högstadieelever. Det är två parallella spår som knyts samman i arbetet med att utforma Apelgårdsskolans skolgård. För att ytterligare knyta samman arkitekturtemat med barnens närmiljö är eleverna med och föreslår hur deras skolgård ska utvecklas. Arkitektstudenter skissar sedan förslag utifrån detta.

– Det har varit stökigt ibland med personer som uppehållit sig på skolgården på kvällarna, men vi vill inte ha någon gated community. Vi vill bryta den negativa trenden och får gärna hit fler barnfamiljer, säger Katarina Fornell.

Senad Camo, slöjdlärare, och Katarina Fornell, lärare i NO, teknik och matematik, står framför ingången till Apelgårdsskolan.

Många ämnen

Byggprocessen, med medborgardialog och beslut i kommunfullmäktige, men även avståndsmätning, skala, kartor och närmiljö; skolprojektet har involverat både samhällskunskap, matematik och teknik. Eleverna har fått leta upp sina hus på kartor över närområdet och ritat upp vägen de går till skolan.

Klart är att några nya inslag på skolgården blir en trädgårdsodling och en klätterställning i tre våningar. De påpekar att skolans arkitekturprojekt bottnar i verkliga framtida förändringar.

– Det här är ingen låtsasuppgift, utan något som ska förverkligas, säger Katarina Fornell.

– Barnen ska veta att någon bryr sig om deras tankar och idéer, säger Senad Camo.

Inkluderade i processen

Målet med det projektet Amiralsstaden, som har sitt geografiska centrum vid station Rosengård i närheten av Apelgårdsskolan, är att få fler Malmöbor involverade i processen. Inte minst unga, som annars inte kan göra sin röst hörda i dessa sammanhang, ska kopplas samman med beslutsfattare och tjänstepersoner. Dels har Tomas Wahlstedt besökt skolan, men eleverna har också besökt arkitektkontoret.

Senad Camo påminner om att FN:s barnkonvention blir svensk lag den 1 januari 2020. Där görs det tydligt att “varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.” I byggprocesser i dag ser det vanligtvis ut på ett visst sätt, vittnar arkitekter om.

– De arkitekter vi pratat med beskriver att det mest är den äldre generationen som deltar i medborgardialogen. Men det gäller ju att tillgodogöra allas intressen, säger Katarina Fornell.

Text & Foto: Fredrik Thunberg