Rapportförfattarna Camilla Jonasson och Cristina Nordman. Foto: Fredrik Thunberg

”Fördjupad högläsning ökar barnens engagemang”

Kompetensutvecklingsinsatsen Läslotsar i förskola, öppna förskolan och förskoleklass syftar till att höja pedagogers kompetens inom barns tidiga språkutveckling genom fördjupad högläsning. Här berättar rapportförfattarna Camilla Jonasson och Cristina Nordman mer.

– Kompetensutvecklingsinsatsen Läslotsar i förskola, öppna förskolan och förskoleklass fokuserar på språkutveckling genom fördjupad högläsning – vilka fördelar har ni sett, såväl pedagogiska som andra, med metoden?

– Den fördjupade högläsning innebär ett systematiskt arbete med högläsning och reflektion för att främja barns språkutveckling. Den kännetecknas av att böcker läses upprepade gånger högt tillsammans i barngruppen och att läsningen integreras med estetiska uttryck som till exempel bild, drama och musik. Vi har sett att arbetssättet gynnar interaktion, ord- och begreppsutveckling, och olika former av kommunikation hos barnen. Barnen utvecklar sitt ordförråd och lär sig använda avancerade ord genom samtal och aktiviteter kopplade till böckerna, men de utvecklar även förmågan att uttryck sig multimodalt eller med estetiska uttryck.

Den fördjupade högläsningen ökar barnens engagemang när de gestaltar berättelser och deltar aktivt i högläsningen. Högläsningen sker ibland på andra språk än svenska, vilket gör det möjligt att inkludera alla barn. En annan fördel är att arbetssättet utvecklar barnens demokratiska färdigheter.

Kompetensutvecklingsinsatsen bidrar till den pedagogiska personalens både personliga och professionella utveckling. Insatsen ökar deras didaktiska medvetenhet och de får verktyg för att planera och genomföra högläsning systematiskt liksom att utveckla ett gemensamt professionsspråk.

– Hur har ni sett de här fördelarna?

Vi har följt kompetensutvecklingsinsatsen sedan 2022 genom observationer i barngrupper, intervjuer och fokusgruppssamtal med deltagande pedagogisk personal.

– Vilka utmaningar har ni sett?

Utmaningar består i att det krävs tid för planering och reflektion. Att bygga upp läsmiljöer kopplade till böckernas innehåll är också tidskrävande. Medvetna val kring t.ex. engagerande böcker, plats för läsningen och tid för den behöver göras för att högläsningen ska bli språkutvecklande för barnen. Det är ett aktivt och strukturerat arbete med samtal, frågor och gestaltning som görs för att högläsningen ska bli meningsfull, engagerande och språkutvecklande.

En annan risk/utmaning är att boken försvinner i alla aktiviteter kring dess innehåll. Det gäller att hitta en balans mellan boken som ting och bearbetningen av dess innehåll genom den fördjupade högläsningen.

Det finns också utmaningar med spridning av arbetssättet och kunskap om den fördjupade högläsningen, både inom förskolorna och till andra förskolor, liksom till andra skolformer.

– Hur ser potentialen att använda fördjupad högläsning ut i andra skolformer?

Grundskolan och gymnasieskolan: Den fördjupade högläsningen skapar gemenskap och trygghet vilket är viktigt i alla skolformer. Den fungerar som ett inkluderande verktyg för elever med olika språkliga förutsättningar oavsett ålder. Genom att t.ex. läsa på andra språk än svenska och använda ett multimodalt arbetssätt kan läsengagemang utvecklas. Högläsning med äldre elever behöver vara interaktiv på samma sätt som i den fördjupade högläsningen på förskolan och i förskoleklass och erbjuda en gemensam läsupplevelse. Det finns kopplingar mellan den fördjupade högläsningen och andra arbetssätt som är vanligare i andra skolformer.t. ex, shared reading och dialogisk högläsning

– Vem bör läsa den här rapporten?

Pedagogisk personal i förskola, öppna förskolan och förskoleklass.

Skolledare och utvecklingspedagoger,

Lärare i grundskolan och gymnasiet

Personer med intresse för skolutveckling och forskning om läsning.

Läs och ladda ner rapporten här!