Halvdistans underlättar livspusslet

– Att studera på halvdistans ger våra elever både en klassrumstrygghet och den flexibilitet de behöver för att hinna med livet, säger Sylvia Stipic, lärare i svenska som andraspråk på grundnivå. Utan det här alternativet hade de antagligen inte valt att studera alls, men det kräver självdisciplin.

Distansundervisning på heltid har funnits på Komvux i flera år, och vuxit de senaste åren, framförallt i och med pandemin.

– Vi tvingades 2020 att över en natt helt och hållet ställa om till digital undervisning. Det var ganska imponerande gjort om vi får säga det själva, säger Sylvia Stipic.

När eleverna återvände till skolan 2021 insåg kollegiet och rektorerna nyttan med den undervisning som distansundervisningen inneburit. Det fanns ett behov just av flexibilitet och allt fler sökte distanskurser. Hösten 2021 startade man därför halvdistanskurser. Av Komvux 30-tal lärare i svenska som andraspråk undervisar fyra på halvdistans; Sylvia Stipic, Jennie Rosenskog, Alexandra Pettersson och Annika Ax.

– Ramar fanns, men vi fick relativt fria tyglar att utforma kurserna, säger Jennie Rosenskog.

På halvdistanskurserna varvas nu fysiska träffar i klassrum ena veckan med distansundervisning via Google classroom andra veckan. I det digitala klassrummet används en blandning av synkron och asynkron undervisning. Det vill säga att eleverna har, respektive inte har, realtidskontakt med lärare. Som en jämförelse finns på heldistanskurser nästan inga inslag av samtidig interaktion.

Frihet under ansvar

För många elever är halvdistans en mycket attraktiv studieform. I korthet handlar det om frihet under ansvar, vilket passar många av de som studerar på halvtid, eftersom de ofta har jobb och familj. 

– För dem är det positivt att kunna anpassa tiden att arbeta respektive plugga på, säger Sylvia Stipic. Vi ser mycket helgaktivitet bland våra halvdistanselever, de studerar alltså ovanligt mycket under helgerna. De har det tufft med allt de ska hinna med, familj, arbete och studier. Men alternativet för dem vore att helt enkelt inte studera alls.  

Frihetens baksida är just att distansstudier kräver en självdisciplin och eget ansvar av eleven. 

– En annan stor utmaning är också att många elever är ovana vid digitala verktyg, säger Sylvia Stipic. Flera väljer till och med att ansöka till halvdistanskurser trots att de inte har en egen dator.

– Vi försöker lösa elevernas digitala problem under de första veckorna, det är då de inser att det är svårt att plugga i mobilen, säger Sylvia Stipic. Vi förklarar att de kan sitta vid skolans datorer eller låna av en kompis. Många skaffar dock en egen efter ett tag. Och vi är stolta över elevernas digitala framsteg, det är kunskap som kommer dem till nytta i arbetslivet. 

Passar inte alla

Halvdistans passar alltså inte alla, precis som vanlig klassrumsundervisning inte gör det.

– Har någon svårt för det digitala och svårt att ”nå oss”, så rekommenderar vi att eleven byter till en vanlig ickedistanskurs, säger Sylvia Stipic.

– Men alla kan inte det av olika anledningar, så ur ett pedagogiskt perspektiv så är det av stor vikt att halvdistans finns, fortsätter hon. De här eleverna skulle i många fall inte ha studerat alls om det inte vore för någon form av distans- eller kvällskurser. De läser för sin egen skull och vill bli en del av samhället, det är tacksamt att arbeta med dem. Samtidigt önskar vi att de hade tid att ta emot mer hjälp av oss, som det ju finns plats för i våra tjänster, men ofta har de här eleverna inte möjlighet till det på grund av arbete och familj.

Redovisningar bättre digitalt

Lärarkvartetten lär sig ständigt om vilka delar av undervisningen som fungerar bäst digitalt och vad som är viktigt att göra när man ses i ett verkligt klassrum. 

–  Elevredovisningar görs med fördel digitalt, säger Jennie Rosenskog. 

– Då kan eleverna spela in sina presentationer i appen Flip, läraren kan återvända till dem flera gånger och behöver inte anteckna medan redovisningar pågår, fortsätter Sylvia Stipic. Läraren kan också välja ut några få elever som ska ta del av en specifik redovisning, alla elever behöver inte se samtliga.

En annan sak som fungerar bra på distans är grupparbeten, där eleverna kan befinna sig där det passar dem. Även feedback till lärarna fungerar bättre digitalt via Google classroom. 

– Det kanske inte känns naturligt eller enkelt att ge sin lärare negativ feedback när man befinner sig i samma fysiska rum, funderar Sylvia Stipic.

Själva ämnet, svenska som andraspråk, tror Sylvia och Jennie också fungerar extra bra digitalt, eftersom det inte verkar vara lika pinsamt att svara fel inför en dator som i ett fullsatt klassrum.

– Däremot märker vi att genomgångar av nya arbetsområden är bäst att ta i klassrummet, säger Sylvia Stipic. Då ser man allas ansikten och uttryck tydligare. 

– Tryggheten i ett klassrum är något som många också lyfter fram som en fördel av att ses fysiskt, säger Jennie Rosenskog. Att ”göra en klass” av en grupp som ses så sällan görs bäst live.

Pedagogiska diskussioner

Komvux Malmös halvdistanskurs inom svenska som andraspråk pågår på halvfart i 20 veckor, vill man läsa heltid finns inte alternativet halvdistans. Kursen består av fyra delkurser där varje delkurs ges både på dag- och kvällstid, och de fyra lärarna följer sina respektive klasser genom de fyra kurserna. 

– Att vi är fyra ger oss möjlighet att ha didaktiska och pedagogiska diskussioner med varandra, vi möter ju samma problem, säger Sylvia Stipic. 

Kvällskurserna är fullbokade med sina närmare 30 elever per delkurs, medan dagtidskurserna ligger på ungefär halva antalet just eftersom många elever arbetar på dagtid. Hur upplägget ska bli vårterminen 2023 är ännu inte klart.

– Det verkar inte som att vi kommer kunna behålla både vanlig halvfart och halvdistans, men det återstå att se, säger Jennie Rosenskog.

– Men vi tror att halvdistansformen och digital undervisning kommer att bli allt vanligare, just för att många har arbete eller andra studier på dagtid, säger Sylvia Stipic.