En pedagog och två elever står på en skolgård.
Läraren Hilda Kraft med Hibah Dirie och Zekeria Nuur som är en del av gruppen Allas Lika Värde.

Här vill eleverna bryta normerna på skolan

Elevgruppen A.L.V – Allas lika värde har med diskussioner om normer och rättigheter lyckats visa att det är coolt att stå upp för varandra.

Värdegrundsarbetet på Värner Rydénskolan ledde till elevgruppen A.L.V – Allas lika värde. Med diskussioner om normer och rättigheter har eleverna lyckats visa att det är coolt att stå upp för varandra.
– Många är nyfikna på vad vi gör och många vill vara med. De tror att de har lättare att ändra saker i skolan om de är med, men de vet inte att de redan kan det, säger Zekeria Nuur som är en del av elevgruppen.

På Värner Rydénskolan har 15 elever fått kornblå t-shirts som det står A.L.V på, på baksidan står det “Fråga mig!”. Förkortningen står för Allas lika värde och elevgruppen som består av representanter från alla klasser på skolan har själva valt namnet.
– Att de fick namnge den själva var också ett sätt för dem att känna ägande och stolthet för gruppen. Vår ambition var att det skulle vara en grupp som ska vända på normerna, visa att det är coolt att stå upp för varandra, säga ifrån och låta det bli det nya coola, säger Hilda Kraft som är lärare i Svenska som andraspråk och SO på Värner Rydénskolan.

Zekeria Nuur går i 8:an och berättar att det har funnits ett behov av gruppen.
– Sen ganska länge så har jag haft flera vänner från olika klasser som inte vill gå till skolan på grund av grupptryck till att gå in i slagsmål och till att göra andra dumma saker som att vara uppkäftig mot läraren och så, säger han.

”Lärarnas normer behöver också utmanas”

Det var i samband med arbetet att utveckla ämnet sexualitet, samtycke och relationer på skolan som Hilda Kraft började förstå att de behövde ta ett samlat grepp kring värdegrundsarbetet på skolan. Arbetet stöttades från början av arbetsgruppen A6 på Pedagogisk inspiration, en grupp som jobbar särskilt med att utveckla sexualundervisningen på skolorna i Malmö.

Hon kunde utgå från en enkät som arbetsgruppen tagit fram. I den fick elever och lärare svara på frågor som “Vet du vad man gör om man blir jättearg? Har du kunskap om vänskap? Vet du vad porr är? Vet du vad mens är? Vad känner du att du vill ha mer kunskap om?”
– Årskurs 4-9 fick fylla i den och med F-3 blev det ett samtal med representanter från klasserna. Efter samtalen och enkäterna pratade vi lärare om resultatet och vi ägnade det mycket tid eftersom arbete med normer också är en inre process. I vissa fall är det lika mycket lärarnas fördomar och normer på skolan som behöver brytas, säger hon.

Använder nya begrepp i klassrummen

Utifrån enkäten har Hilda Kraft sett att de inledningsvis behöver jobba med normer brett och senare med fokus på normer kring kön och jämställdhet. Sedan gruppen skapades i början av hösten har de träffats för att diskutera hur skolan kan bli en tryggare plats som är till för alla. Hilda Kraft har tillsammans med kuratorn på skolan jobbat med att eleverna i gruppen ska lära känna varandra och etablera vad de tycker är viktigt.
– Vi vill ta reda på, vad är deras drömscenario på vår skola? Vad vill de se för förändringar?, säger hon.

Hibah Dirie går i 5:an och gick med i gruppen för att bryta otryggheten på skolan.
– Ingen ska få en dålig känsla av att komma till skolan för att någon gör något mot en, säger hon.

Zekeria Nuur menar att han redan märkt av skillnader i korridorerna och i hur snacket går på skolan.
– De som brukar följa normer har börjat skapa nya normer och börjat stoppa bråken.
Hibah Dirie fyller i:
– Och i klassrummet pratar vi om det på ett annat sätt, vi tar upp det som värdegrundsfrågor med såna ord och begrepp, säger hon.

Positivt grupptryck

När gruppen skapades skulle de gå in i varje klassrum och presentera sig, då skedde det vid flera tillfällen skiften i stämningen som alla i A.L.V tyckte var rätt häftigt.
– I vissa klasser var det dålig respekt när vi kom in, många elever stökade eller skrattade. De lyssnade inte. Vi följde först våra lappar vi förberett men det kändes inte tillräckligt, säger Hibah Dirie.

Istället bröt de manus och pratade med de stökiga klasserna om att det de sa inte var okej, att det inte var snällt att prata och inte visa sina skolkamrater respekt.
– Då slutade de plötsligt och de lyssnade helt efteråt. Då kände vi i gruppen att vi blir starka tillsammans, säger Hibah Dirie.
– Vi visade dem att det finns andra sätt att vara coola, komma med positivt grupptryck, säger Zekeria Nuur.

Saknar ”riktigt” elevinflytande

Hilda Kraft upplever att de positiva vinsterna med gruppen har kommit väldigt fort och menar att en nyckel är att hon fått ordentligt med tid i sin tjänst. Något hon tycker visar att ledningen tar frågorna på allvar.

– Jag är såklart superstolt över eleverna och deras arbete men jag är ödmjuk inför våra brister. Det är ett jättefint och jättebra arbete men det ligger också en rätt låg ribba för vad ett bra arbete med elevinflytande är, säger hon.

Hennes önskan är att gruppen ska ha inflytande om saker innan de sker, i nuläget tycker hon att de ibland mest får tycka till om detaljer.
– Det är delaktighet, men är det inflytande? Att få in ett bra elevinflytande på riktigt hade kunnat vara inbyggt i skolformen på ett helt annat sätt. Men vi strävar såklart efter att hamna där, säger Hilda Kraft.

Till våren ska A.L.V ta vidare värdegrundsarbetet med utgångspunkt i fem meningar om hur eleverna ska vara mot varandra i skolan.
– Det har varit ett fint arbete där alla klasser har varit med och bidragit. I det arbetet hoppas jag vi lyckas få till det så att eleverna får ännu mer att säga till om, säger hon.