Gå direkt till innehållet
Malin Karlsson, Malin Rosengren och Rebecka Krassow, mentorer i årskurs sex på Kungshögsskolan, sitter vid ett bord. Malin Karlsson, Malin Rosengren och Rebecka Krassow, mentorer i årskurs sex på Kungshögsskolan. Foto: Fredrik Thunberg

Publicerat:

Strukturerat samarbete mot frånvaro

Ett strukturerat samarbete mellan elevhälsoteam, mentorer och skolledning – det är en av Kungshögsskolans styrkor i arbetet med elever med långvarig frånvaro, enligt mentorerna i årskurs sex.

– Själva strukturen är en framgångsfaktor, hur vi arbetar med elevhälsoteamet, säger Rebecka Krassow, lärare i svenska och SO och också mentor i årskurs sex.

Veckorna runt påsk på Kungshögsskolan präglades, som på många andra av stadens skolor, av en hög frånvaro. Förhållningsreglerna i den begynnande coronapandemin var att stanna hemma vid minsta symptom och även under två symptomfria dagar. Under en period var hälften av sjätteklassarna borta. Senare under våren återkom eleverna och de som behövde extra stöd för att komma ikapp med skolarbetet fick det. Men hur arbetar skolan med de som av olika anledningar inte återvänder eller har en fortsatt omfattande frånvaro?

Tittar på orsakerna

När en elev har 15 procents frånvaro börjar skolan titta närmare på orsakerna.

– Vi ringer hem och för en dialog med föräldrarna, så att de också är medvetna om frånvaron, säger Malin Rosengren, som undervisar i matematik och NO, är förstelärare i digitalisering och en av mentorerna i årskurs sex.

– Det finns en struktur kring det, det tror jag är en framgångsfaktor. Det finns minst en representant från elevhälsoteamet med i varje arbetslag och de har tillsammans med oss koll på frånvaron. Det vi lyfter på våra möten kan sedan lyftas i elevhälsoteamet, säger Rebecka Krassow.

Snabbt få rätt hjälp

Malin Rosengren menar att upplägget där elevhälsoteamet är med är bra eftersom de snabbare kan avgöra om en skolsköterska eller kanske en specialpedagog behöver kopplas in, beroende på var svårigheterna för eleven finns. Om en elev behöver extra stöd i ett ämne eller har svårt att hitta studiero i klassrumsmiljön finns skolans studieverkstad där eleven kan få hjälp och stöttning både under och efter skoltid.

– Vi kan skicka med material dit eller så behöver eleven träna på det vi gjort. I och med att vi har en öppen planering i classroom där eleverna kan se exakt vad som händer vid varje lektion kan de sitta där och ta igen det med stöd från en pedagog, säger Malin Rosengren.

– Ibland kan det vara skönt att byta miljö. Studieverkstaden är uppbyggd lite annorlunda med rörliga pallar, annan möblering och saccosäckar, säger Rebecka Krassow.

Malmö stads åtgärdstrappa

Skolan arbetar enligt Malmö stads åtgärdstrappa när det gäller frånvaron. Ofta letar de efter mönster i frånvaron för att kunna hjälpa eleven på bästa sätt; är eleven alltid borta samma dag i veckan eller är det före eller efter ett lov?

– Vi vill hela tiden ha en dialog med vårdnadshavarna om hur vi ska få tillbaka eleven till skolan. Vi sitter inte och kritiserar dem på våra möten utan vi vill ha med oss vårdnadshavarna, det är lösningsfokuserat, säger Malin Rosengren.

– Hur arbetar ni förebyggande mot långvarig frånvaro?

– Det är att se varje elev. För frånvaro beror ju på olika saker, vi provar oss fram till individuella lösningar så att eleven kommer till skolan. Det kan vara en lektion man inte vill gå på eller att det är en lång skoldag. Om det är en onsdag eleven inte vill komma hit så kan vi möta upp på morgonen och gör olika lösningar som funkar just då, säger Malin Rosengren.

De lyfter också fram goda relationer med elever, men också vårdnadshavare, som viktiga i sammanhanget.

– Vi kontaktar vårdnadshavarna både när det händer positiva saker och när eleverna hamnat i en konflikt eller liknande. Vi utgår alltid från att ha en bra dialog, säger Malin Rosengren.

– Om någon elev skrivit något positivt i sin veckoutvärdering lyfter vi det och visar att man tagit sig tid att läsa det, säger Rebecka Krassow.

Elevkoordinatorer

På Kungshögsskolan arbetar också två heltidsanställda elevkoordinatorer.

– De rör sig väldigt mycket bland eleverna. Både kuratorn och elevkoordinatorerna är med mycket inne i klassrummen. Det är en sådan tillgång för oss, och det gör också att eleverna inte bara blir en lista med namn, utan de vet verkligen vilka elever vi pratar om på våra möten, säger Malin Karlsson, lärare i engelska och SO i årskurs sex.

Text & Foto: Fredrik Thunberg