Struktur och förarbete bäddar för elevsamarbete

Johanna Bergström, förstelärare i matematik och NO på Kryddgårdsskolan, är kontaktperson för och utbildare inom NTA i staden och har arbetat med NTA sedan 2018. Det undersökande arbetet är en viktig del av NO-undervisningen, men det är ofta förknippat med en del praktiska utmaningar.

– De flesta NO-lärare brinner för att göra undersökningar, men det är också knepigt för det behövs material. Det som är bra med NTA är att vi får hela systematiken där man kan följa hela undersökningen med en väldigt bra struktur. Och så är det ju utprövat vetenskapligt också. Jag tror många lärare älskar den här materialhanteringen, att det kommer som ett kit i en låda, säger Johanna Bergström och syftar på de färdigpackade NTA-lådorna som innehåller allt material som behövs för laborationer inom ett tema

”Matens kemi”

När Pedagog Malmö träffar henne arbetar de med “Matens kemi”, där eleverna bland annat får undersöka olika livsmedel och ta reda på vilka näringsämnen de innehåller och ämnenas funktion i kroppen.
– I femmans lärobok finns matens kemi som ett teoretiskt avsnitt, så det är perfekt att jag kan komplettera det med NTA-lådan. Det hade tagit ett tag för mig att fixa ihop detta…konstaterar hon och tittar på behållarna med ris, mjöl och flingor.

I “matlådan” finns förutom olika livsmedel; testickor för glukos och protein, jod för att testa stärkelse. Johanna Bergström hinner avverka två teman per läsår och försöker då få en mix av biologi, fysik, kemi och teknik. Inom den praktiskt undersökande delen av ett tema arbetar vanligtvis tre elever tillsammans i en grupp.

”Eleverna älskar praktiskt arbete”

– Eleverna älskar att jobba praktiskt! Vi jobbar ofta så att jag går igenom instruktioner lektionen innan, och sedan har vi en lektion till utförande och en till efterarbete. Vi behöver många steg. De ska kunna följa instruktioner med min hjälp och mitt stöd. Jag försöker hjälpa dem med stödfrågor; “vad har ni gjort nu?”, “vad är nästa steg?”

I förskoleklass koncentrerar man sig på ett tema per läsår.
– Det är många ord som är återkommande i den här systematiska undersökningsprocessen och eftersom de gör det här från så tidig ålder så är de ju ganska drillade i NTA redan i fyran och har lärt sig många av uttrycken, säger Johanna Bergström.

Självständigt arbete

Hon beskriver att det är viktigt att eleverna jobbar självständigt under laborationerna.
– Nu i femman kan jag säga att “det du frågar mig är jag helt säker på finns i instruktionerna. Så läs dem först; funkar det fortfarande inte så kommer jag”. Så jag pushar de lite att driva det själva, steg för steg.

För att det här ska fungera krävs det att de gjort ett gediget förarbete. Under den NTA-utbildning som alla lärare måste gå innan de undervisar i området går de igenom vad man ska tänka på och förbereda.
– Första gången du jobbar med ett tema inser du kanske att denna instruktion kommer mina elever inte förstå helt. Då gör man kanske en variant där man ligger till någonting. Jag scannar in väldigt mycket, visar på en whiteboard lektionen innan. Visar lite vanliga fel, säger Johanna Bergström och berättar att hon genom åren dokumenterat laborationer för att visa hur en undersökning kan se ut vid ett bord.

Muntliga genomgångar först

Hon är noga med att gå igenom instruktionerna, som ibland kan vara ganska omfattande, muntligt först; ofta är det något som kan förtydligas. På Kryddgårdsskolan arbetar de mycket med läsförståelse och språkutvecklande arbete och där finns det stora vinster med att dokumentera arbetet, menar Johanna Bergström.
– Gör vi någon extra uppgift kring att öva specifika begrepp i ett tema, kanske ett korsord, har vi skapat olika mappar i Teams där vi bjuder varandra på material. Har man gjort ett bildspel till ett visst tema så lägger man det där så kan kollegor kopiera och använda, så att vi inte behöver uppfinna hjulet igen.

– Kan det här sättet att arbeta spilla över till andra ämnen eller andra undervisningssituationer?

– Ja, jag och svenskaläraren kan ju diskutera när vi ska skriva labbrapport, när det gäller rubriker och textgenre till exempel.

– Vilka är de stora pedagogiska poängerna med NTA?

– Samarbetet mellan eleverna, att man får möjlighet att genomföra så välplanerade undersökningar. Att få hela den övningen i olika förmågor, och stöd i strukturerna och materialet. Och det språkutvecklande; samarbetet mellan eleverna och det språkutvecklande arbetet går hand i hand på något sätt. Vi har något att prata om tillsammans, något vi har upplevt och gjort tillsammans. Det är ju så populärt med kort med begrepp, men för att lära dig ett ord behöver du ju använda det väldigt, väldigt många gånger. Och då blir detta verkligen ett sätt att använda ord. Det praktiska görandet tilltalar många av de elever som har svårt med det språkliga, så att de ändå lockas in i det på ett glädjefyllt sätt.

– Vilka medskick vill du göra till andra lärare som vill jobba med NTA?

– Att ta tid till förarbetet och gå igenom med eleverna; visa bilder, läs instruktioner tillsammans. Och tänk på att man behöver begränsa sig, det finns extra allt i alla teman och man hinner inte allt.
Fredrik Thunberg

Fakta – NTA

NTA står för Naturvetenskap och Teknik för Alla och är ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap, teknik och matematik, från förskola upp till grundskolans årskurs 9. Programmet innehåller teman som utgår från kursplanerna i ett eller fler av ämnena biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. Varje tema omfattar en utbildning, en lärarhandledning och material för ett frågebaserat, laborativt arbetssätt.

Läs mer om NTA här!