”Vi vuxna började med att se över våra egna normer”
”Värdegrundsfrågor är en färskvara”
Varje fredag lämnar Hilda Kraft undervisningen i svenska och SO för att helt fokusera på Värner Rydénskolans värdegrundsfrågor. Efter fyra terminer har hon redan sett en stor förändring på skolan. Pedagog Malmö har tidigare skrivit om hennes arbete med elevgruppen A.L.V – Allas lika värde. Där elevgruppen genom diskussioner om normer och rättigheter har lyckats visa att det är coolt att stå upp för varandra.
– Våra elever är så medvetna nu. De kan till exempel reagera på att en lärare delar upp klassen i tjej- och killgrupper och reflektera kring att det kan finnas personer i klassen som varken identifierar sig som tjej eller kille. Vi har arbetat mycket med jämställdhet och normer och eleverna uttrycker att de vill jobba ännu mer med värdegrundsfrågor, säger Hilda Kraft.
Under sin egen skolgång väcktes Hilda Krafts engagemang. Under gymnasiet gick hon med i elevrådet och jämställdhetssektionen.
– Då gjorde vi faktiskt lite av det som jag gör nu. En gång bjöd vi in politikern Birgitta Ohlsson (L) för att tala om jämställdhet. En killkompis sa efteråt att vi borde bjudit in en man istället, om vi ville att fler skulle lyssna. Då blev jag så arg. Sedan dess har jag engagerat mig ideellt i demokratifrågor och haft en önskan om att bidra till världen, säger hon.
Läs också: Sexualitet, samtycke och relationer på schemat
Visa att du ser eleverna
Hilda Kraft är medveten om att det kan kännas både nervöst och utmanande att ta sig an den nya kursplanen för sexualitet, samtycke och relationer och andra ämnen som ryms inom värdegrundsfrågor. Men efter sina två år som processledare har hon många goda råd att dela med sig av. Ett av råden är att faktiskt undervisa värdegrundsfrågor som ett skolämne.
– Om det känns svårt, bara gör det. Jag lovar att det kommer bli lättare. Mina egna första värdegrundslektioner blev inte alls så bra som jag tänkt. Men jag tog nya tag. Eleverna är nyfikna och en positiv sak är att eleverna är väldigt förlåtande på så sätt att man kan ta upp nya ämnen utan att vara expert, säger Hilda Kraft.
– Jag tror inte heller att det viktigaste är exakt vad du säger, eller exakt vilka ord du väljer. Det viktigaste är att du är där och att du visar att du ser eleverna och tar dem på allvar. Det är de bitarna som betyder något, fortsätter hon.
Hon lyfter också vikten av att försöka se allt i ett större perspektiv och att man som lärare sår frön som man själv inte alltid får chans att skörda.
– Det händer självklart att saker som jag säger på värdegrundslektionerna inte tas emot så som jag skulle önska, till exempel när vi pratar om jämställdhet. Men då måste man påminna sig själv om att det eleven säger inte nödvändigtvis är vad eleven tycker. Man får också tänka att man kanske ändå sått ett litet frö eller gett nya perspektiv, säger Hilda Kraft.
Rekommenderar modellen
I sitt arbete med den nya kursplanen har Hilda Kraft kunnat få stöd från Arbetsgrupp 6 på Pedagogisk Inspiration och har där även kunnat ingå i ett nätverk med andra skolor.
– Vår skola anmälde sig som pilotskola för att testa en särskild modell för hur man kan arbeta med den nya kursplanen för sexualitet, samtycke och relationer. Modellen är verkligen att rekommendera och jag har fått fint stöd från min handledare på Pi, säger hon.
Som pilotskola fick skolan ett användbart redskap, nämligen en digital enkät. Den anpassade Hilda Kraft sedan utifrån Värner Rydénskolan och under de senaste åren har både elever och personal fått göra ett stort antal utvärderingar och tycka till.
– Våra tankar om vad eleverna behöver, stämmer inte alltid överens med elevernas egna uppfattningar. Att ha med eleverna från början har därför varit en framgångsfaktor. Båda perspektiven behövs. Efter att vi arbetat med jämställdhet en hel termin tyckte lärarna att eleverna lärt sig mycket om det. Men eleverna upplevde inte det. Därför valde vi att fortsätta med ämnet även terminen efter, säger Hilda Kraft.
Att värdegrundsfrågor är en färskvara är något som Hilda Kraft upprepar flera gånger. Man måste jobba med det aktivt och sedan bygga vidare på det man har.
– För att kunna prata om det så behöver man också skapa ett gemensamt språk i klassen. Det gör det lättare att prata om utmanande saker men det skapar också en samhörighet i gruppen. Vi kopplar också det till bildstöd. Mina sexor idag refererar fortfarande till ord som vi implementerade i fyran när vi till exempel pratade om konflikter, säger hon.
– Mitt sista råd är att det inte skadar att vara lite personlig med sin klass och våga visa att man bryr sig om klassen. Ja, att ge dem lite kärlek helt enkelt. Om du känner att det känns svårt, då kanske du helt enkelt är på fel plats, avslutar Hilda Kraft.