”Kan jag också gå på universitetet?”
Vill se nya former av yrkesutbildningar
Det finns ljusglimtar både kring skolresultat och arbetsmarknad i Malmö – det understryker Jonas Olofsson när tio år med kunskapsalliansen Muvah ska sammanfattas. Samtidigt menar han att det krävs ett nytänk kring yrkesutbildningarnas utformning.
Jonas Olofsson, professor i hälso- och samhällstudier med socialpolitisk riktning på Malmö universitet, tar emot på nionde våningen i Niagara på Universitetsholmen. Utsikten visar ett hamnområde i förändring i en stad som genomgår transformationer på många plan. Den ekonomiska 90-tals-krisens följdverkningar skuggar fortfarande Malmö, med en relativt svag arbetsmarknad. Ljusglimtar finns dock både när det gäller sysselsättning och skolresultat.
– Förhållanden på arbetsmarknaden är oerhört avgörande för människors vardag, deras möjlighet att försörja sig. Min ingång har hela tiden varit när jag tittat på utbildningsfrågorna så har det varit vilken betydelse utbildning har för ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och få rimliga försörjningsvillkor, säger Jonas Olofsson.
90-talskrisen slog hårt i Malmö
Under tio år har Jonas Olofsson arbetat med kunskapsalliansen Muvah, men hans intresse för arbetsmarknad går längre tillbaka än så. Han är Malmöbo sedan många år och har själv befunnit sig mitt i processen där en socialt ganska homogen industristad drabbades hårt av 1990-talets ekonomiska kris. En historisk brytpunkt, rent av.
Ladda ner Muvah-rapporterna här!
Detta var inte unikt för Malmö, men Jonas Olofsson pekar på att arbetsmarknaden sedan 90-talet varit svagare än på många andra håll i landet. En tudelad stad även sett till utbildning. Under de senaste 30 åren är utvecklingen tydlig; för att ha tillgång till många jobb krävs formella utbildningsmeriter. Samtidigt har andelen sysselsatta bland unga vuxna, i åldrarna 20-25, minskat dramatiskt och inte återhämtat sig.
– Vi har haft en väldigt stor grupp lågutbildade med enbart förgymnasial utbildning samtidigt med en kraftigt växande grupp med eftergymnasial utbildning. Den tudelningen är väldigt synlig. Trenden under senare år har varit att de med låg utbildning alltmer trängts ut från arbetsmarknaden och det har skapat allvarliga försörjningsproblem för många, säger Jonas Olofsson och tillägger:
– Sedan är ju de sociala trygghetssystemen betydligt mindre kompenserande i dag än tidigare och det har också påverkat de här grupperna; i Malmö har vi en fattigdom som kanske är lika tydligt i landet i övrigt.
Ljusglimtar i skolan
I den senaste Muvah-rapporten pekas det på ljusglimtar i Malmö, inte minst kring skolresultaten; andelen som går ut grundskolan med godkända betyg ökar, liksom de som klarar gymnasiet trots ganska svaga förutsättningar.
– Det är ju ett gott betyg åt skolverksamheten i Malmö, säger Jonas Olofsson och pekar samtidigt på positiva tendenser på arbetsmarknaden.
– Andelen sysselsatta personer med utländsk bakgrund ökar och där ser vi att utbildningsbakgrunden är väldigt utslagsgivande; det har framför allt varit en positiv utveckling för de som har en fullbordad gymnasieutbildning. Det spelar ingen roll om vi talar om unga, medelålders eller äldre, det är samma mönster.
Den här utvecklingen har varit särskilt stor bland kvinnor, vilket man också ser inom högre utbildning.
– Vi har haft en väldigt dramatisk utveckling där, en utbildningsexpansion där Malmö universitet betytt oerhört mycket för att få in grupper som tidigare inte funnits inom den högre utbildningen. Kvinnor med utländsk bakgrund presterar också väldigt väl när vi tittar på andelen examensfrekvenser, säger Jonas Olofsson.
Databas med drygt 19 000 Malmöbor
Muvahs årliga rapporter bygger på registerdata från Statistiska centralbyrån, SCB. Vilka tendenser har Jonas Olofsson sett under de tio åren han varit engagerad i Muvah-projektet, med dess omfattande databas med uppgifter kring drygt 19 000 Malmöbor födda på 90-talet och deras utbildnings- och försörjningsvägar? Det mest angelägna att bevaka är enligt Jonas Olofsson villkoren för den grupp som har svårt att klara grundskolan och/eller inte fullbordar en gymnasieutbildning. Av personerna i databasen är det runt 28 procent som när de kommit upp i 25-års åldern ännu inte har vad som motsvarar en fullbordad gymnasieutbildning.
– Även fast vi under de allra senaste åren sett att utbildningsprestationerna i gymnasieskolorna i Malmö förbättrats är det fortfarande en stor grupp. Forskningen visar väldigt entydigt på försörjnings- och etableringsproblem och långvariga negativa inkomsteffekter av det här, men även om ohälsa och risk att dras in i kriminalitet.
Få väljer yrkesutbildning
De senaste åren har andelen niondeklassare som valt en yrkesutbildning legat kring 20 procent; en låg andel jämfört med många andra jämförbara länder. Samtidigt har de som fullföljer en yrkesutbildning väldigt goda möjligheter att få en anställning, att etablera sig på arbetsmarknaden och dessutom få en god löneutveckling. Varför de här utbildningarna inte anses vara så attraktiva har inte studerats i samband med Muvahs rapporter, men Jonas Olofsson tillägger att det hade varit ett angeläget ämne för vidare studier.
– Det kan ha med värderingsmönster och föreställningar att göra. Eller så handlar det om okunskap, att man inte får tillräckligt bra vägledning för att göra ett välgrundat gymnasieval. Det räcker inte med att det kommer en studie- och yrkesvägledare och informerar, det måste integreras mer i övrig undervisning för att eleverna ska få en mer gedigen uppfattning om vad arbetslivet innebär och vilka möjligheter som finns. Det kan också vara så att man i grundskolan tycker vuxenlivet känns så avlägset att man har svårt att ta det här valet på allvar, även om det ju är väldigt avgörande, för många livsavgörande.
Efterlyser uppdaterat lärlingssystem
Framöver efterlyser han kreativa lösningar för att hitta nya former av yrkesutbildningar – eller kanske nygamla. Jonas Olofsson slår gärna ett slag för lärlingssystemet. Nyligen kom det en offentlig utredning, Fler vägar till arbetslivet, som berör det här.
– Jag tycker den berör de här frågorna från en lite felaktig utgångspunkt. Det är väldigt mycket det skolförlagda perspektivet och det spåret har inte varit så framgångsrikt. Jag tror mer på lärlingssystemet, att eleverna kommer in i ett sammanhang där de får en närhet till arbetslivet, till en inte bara kompetensmässig men också social arbetsgemenskap. Då växer man som människa.
För egen del tar Jonas Olofsson efter tio år med Muvah med sig det långsiktiga och verksamhetsnära perspektivet.
– Som forskare har det varit väldigt värdefullt att ha fått kontakt med konkreta verksamheter i Malmö stad, det har varit väldigt stimulerande. Och att ha fått jobba lite mer långsiktigt med de här uppföljningarna, att det blivit en kontinuitet. Mycket av det vi talar om är ju långsiktiga mönster och trender, då säger det inte så mycket att göra punktinsatser eller enskilda studier. Värdet ligger i den långsiktiga utgångspunkten.
Mer om Jonas Olofsson:
Titel: Professor vid Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet.
Jonas Olofssons forskning berör välfärdspolitik, arbetsmarknads- och utbildningsfrågor. Han har genomfört flera studier om yrkesutbildning och ungas etableringsförutsättningar, både i samband med forskningsprojekt och som medverkande i offentliga utredningar.
Just nu är han aktiv i arbetet med kunskapsalliansen Muvah (Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning), ett samarbete mellan Malmö universitet och Malmö stad, om ungas vägar genom utbildningssystemet, försörjningsvillkor och arbetslivsförankring.
Målet med Muvah är bland annat att öka Malmöungdomars inträde på arbetsmarknaden, att få fler ungdomar från underrepresenterade grupper att välja högre utbildning samt öka förståelsen för utbildningsvalen hos Malmös unga.
