AI i franskundervisningen – så växer en idé på Höjaskolan

På AI-kongressen 2025 delade jag med mig om Höjaskolans första steg mot en mer AI-integrerad undervisning. I fokus stod frågan om hur ny teknik kan samspela med beprövad pedagogik för att skapa en språkundervisning som är både kreativ, relevant och inkluderande. AI öppnar dörrar till nya arbetssätt: elever kan få omedelbar språklig återkoppling, träna uttal i realtid och utforska kulturer genom interaktiva scenarier. Samtidigt kräver tekniken pedagogisk eftertanke – hur säkerställer vi att AI används etiskt, träffsäkert och på ett sätt som stärker elevens egen röst och kritiska tänkande?

Med kollegialt stöd, en utforskande inställning och ett tydligt språklärarperspektiv har ett frö planterats – ett frö som bär löftet om att växa till något större: en undervisning där teknik och mänskligt lärande går hand i hand. AI är inte lösningen på allt, men rätt använt kan det bli ett kraftfullt komplement i skolans verktygslåda.

Ett AI-frö planteras – Höjaskolan på AI-kongressen 2025

Den 4 april 2025 deltog jag i AI-kongressen som ägde rum på Rönnen – ett evenemang som samlade pedagoger från hela Malmö stad, från förskola till vuxenutbildning. Under 90 intensiva minuter fylldes rummet av nyfikenhet, innovation och framtidstro. Det var Grundskoleförvaltningen, i samarbete med dess utvecklingssekreterare och stadens rektorer, som stod bakom arrangemanget – och programmet blev ett tydligt bevis på att Malmös skolvärld är på väg mot något nytt och spännande.

Jag hade det stora nöjet att själv bidra aktivt till kongressen genom ett sju minuter långt pitchtal där jag delade med mig av vårt AI-arbete på Höjaskolan. Bland åhörarna fanns min kollega Bram Bresseleers från skolbiblioteket – både som bollplank under förberedelserna och som ett tryggt stöd under framförandet. Det blev en upplevelse som verkligen visade styrkan i det tvärprofessionella samarbetet och vikten av att tänka tillsammans – över både ämnes- och yrkesgränser.

Vad lyfte jag i min pitch?

Min presentation handlade om hur jag redan idag arbetar med AI i undervisningen på Höjaskolan, särskilt med fokus på franska. Under det gångna året har jag använt olika AI-verktyg för att stärka elevernas muntliga och skriftliga färdigheter, förbättra uttalsträning och öppna nya vägar till kulturförståelse. I en tid där digitala resurser kan revolutionera språkdidaktiken, vill vi på Höjaskolan ligga i framkant – men med eftertänksamhet, etisk förankring och tydlig pedagogisk riktning.

Ett koncept som särskilt fångade vårt intresse under kongressen var “promptskolan”. Det handlar i korthet om att lära både elever och lärare att formulera effektiva instruktioner till AI-verktyg – en slags framtida skriv- och kommunikationskompetens som vi tror blir avgörande, inte minst i språkundervisningen. Tillsammans med Bram diskuterade jag direkt efteråt hur vi konkret kan väva in detta i vårt fortsatta utvecklingsarbete.

Lärande som smittar av sig

Det var tydligt att AI-kongressen väckte stor inspiration hos deltagarna. Trots att tiden var begränsad, upplevdes eftermiddagen som både innehållsrik och energifylld – mycket tack vare ett högt tempo, välvalda föreläsare och ett genomtänkt program som bjöd in till både reflektion och framtidstro.

Jag kände mig stolt över att få representera Höjaskolan och dela med mig av våra första steg mot en mer AI-integrerad språkundervisning. Det var inte bara ett tillfälle att visa vad vi gör – utan också att få spegla våra tankar mot andras och växa tillsammans. Möjligheten att få inspirera andra, samtidigt som man själv får ta del av andras idéer, skapar ett lärande som fortsätter långt efter sista programpunkt.

Särskilt glädjande var det att arrangörerna direkt efter kongressen bjöd in mig att medverka vid fler tillfällen under året – en förfrågan jag med glädje tackade ja till. För det är genom att dela, lyssna, utmana och inspirera varandra som vi tillsammans bygger en starkare, mer lärande och framtidsmodig skolstad.

Efterklang och uppföljning

Några dagar efter kongressen fick jag möjlighet att sitta ner tillsammans med min rektor, Daniel Jeppsson, för ett uppföljande samtal på hans kontor. Med min pitch projicerad på smart-tv:n tog vi oss tid att gemensamt reflektera över både innehåll, genomförande och vägen framåt. Samtalet blev mer än bara en avstämning – det blev en djupare dialog om skolans AI-resiliens, vår pedagogiska riktning och hur vi kan förvalta det spirande engagemang som väckts bland personalen.

Att få positiv och genuin återkoppling från skolledningen för sitt arbete betyder mycket – särskilt i tider då skolan står inför stora omställningar. Det stärker både motivation och handlingskraft.

AI är inte längre en fråga för framtiden – det är en realitet här och nu. Och det är nu vi pedagoger har möjligheten att aktivt forma teknologins plats i skolan, utifrån våra professionella värderingar och med blicken fäst på varje elevs bästa. Med rätt vägledning, etisk förankring och ett öppet samarbete över professionsgränser kan vi bygga en undervisning som inte bara möter samhällets krav, utan också stärker elevernas handlingsutrymme och nyfikenhet.

Jag ser med tillförsikt fram emot fortsättningen – både i klassrummet, i skolans utvecklingsarbete och i det gemensamma lärandet tillsammans med kollegor i hela Malmö.