ASL inspirationscafé i ett klassrum där tiden inte har stått stilla

Anne-Marie Johansson arbetar i en åk 1 på Bulltoftaskolan.  I inledningen berättar hon att hon har arbetat på en samma skola i över 30 år. Hon ursäktar det med att hon inte har haft behov av att byta skola när det ändå händer så mycket runt omkring. När vi sedan får ta del av hur hon arbetar förstår vi att när det handlar om pedagogik har tiden inte stått stilla i hennes klassrum.

Datorn bidrar till större fokus på skrivande och textberarbetning

För Anne-Marie är detta läsår första gången som hon arbetar med datorn som skrivverktyg i barnens skriv- och läslärande. Förra läsåret arbetade kollegan Helena Linde med ASL i en etta och när Anne-Marie detta läsår skulle ta emot en etta ville hon också prova.

Anne-Marie tycker att den stora förändringen inte har varit att byta bokstavsarbetet till att skriva texter på dator. Den stora förändringen är att själva skrivandet och bearbetandet av texter i betydligt högre grad har fått stå i fokus.

För Anne-Marie är läsning och lästräning är fortfarande viktig. För den första lästräningen har Anne-Marie små lästräningsböcker i klassrummet. Bulltoftaskolan har en lång tradition av litteraturläsning genom väl utvecklad biblioteksverksamhet.

Organsiation av ASL-arbetet

Klassen är fördelad i två grupper som arbetar med ASL vars två förmiddagstillfällen i veckan (80 min + 60 min). ASL-arbetet sker under samverkanstid med Fritids som då har den ena gruppen. Fritidspedagogen stöttar ASL-arbetet med bland annat aktiviteter som tränar motoriken. Ibland är det ritskola i samband med att barnen ska illustrera sina texter.

Ann-Marie vill inte ha fler än 6 datorer med 6 skrivpar åt gången. Detta för att hon ska få tid till att samtala med varje skrivpar. Efter en gemensam uppstart börjar alla skriva samtidigt. När de har skrivit klart har de ett arbetsschema med så självgående uppgifter som möjligt. Vid terminsstart var Mandalas räddningen, berättar Anne-Marie.

Arbetslaget har bestämt att åk 1 ska prioriteras när det gäller fördelningen av datorer. Därför får åk 1 först välja vilka dagar och arbetspass de behöver datorer.

Specialpedagog prioriterar åk 1

Eftersom skolan i tidigt stadie vill rikta insatser mot elever med svenska som andraspråk har de oftast varit två pedagoger under ASL-pass och lästräningspass. Anne-Marie och Eva Hild med inriktning mot Svenska A.

Marie Bylund, specialpedagog, började efter en kartläggning i augusti med riktade insatser. De barn som behövde specifik träning fick träffa Marie enskilt eller i par fyra gånger i veckan. Det var korta stunder om 20-30 minuter eftersom det är viktigt att barnen känner sig delaktiga i klassens arbete. I början av läsåret var det några elever som låg på LUS2 eftersom de inte hade det svenska språket eller hade andra språkliga svårigheter. Ett barn ligger nu på LUS 7 och övriga på LUS10. Med tanke på utgångspunkten är Anne-Marie och Marie är väldigt nöjda med resultat och tänker att detta upplägg var rätt tänkt.

Skrivande med variation

Anne-Marie använder sig av många olika skrivuppgifter för barnens textskapandet på dator. Både för att skapa lust och för explicit träning av språket i skrift:

• Modellmeningar: Vi gillar …, Jag ser …, En hand kan …
• Återberätta gemensamma erfarenheter
• Skriva sagor/berättelser. Utifrån teman eller utifrån givna rubriker.
• Berätta för varandra om något man gjort eller erfarit
• Faktatexter i NO och SO
• Lucktexter
• Sekvenstexter; En serie bildkort med händelsesekvenser för att träna på mer detaljerat berättande.
• Att bygga ut meningar utifrån nominalfraser
• Ordlistor: Jul-ord, utomhus-ord, rim-ord, väder-ord, vokal-ord
  –  (se även bildspel längre ner)

Ordlistor

Anne-Marie har upptäckt att ordlistor är väldigt användbara i flera olika sammanhang. De kan användas för att bearbeta nya ord och begrepp. Om barnen har till uppgift att själva komma på ord inom ett ämnesområde får hon också veta något om varje barns ordförråd och begreppsbilder. Ibland passar ordlistor bra för att det är en skrivuppgift som kan genomföras på ganska kort tid.

Cirkelmodellen – i en något förenklad variant

Anne-Marie och hennes kollegor i skolområdet fått kompetensutveckling i genrepedagogik. Hon har praktiserat en något förenklad modell av cirkelmodellen för barnens textskapande på dator:

Fas 1. Bygga upp kunskap genom högläsning, se filmer, undersöka och uppleva, skapa, samla ord m.m.

Fas 2. Modellering och dekonstruktion. Gruppen studerar en faktatext. Om det inte finns lämplig text i någon bok skriver Anne-Marie själv en text. Texten dekonstrueras genom att ord ord och begrepp förklaras. Viktiga nyckelord  skrivs ut på lappar och lamineras. Barnen sortera och gruppera ordlapparna – för att sedan återberätta som meningar.

Fas 3. Gemensam textkonstruktion. Klassen formulerar tillsammans en ny text med hjälp av stödorden.

Fas 4. Självständig textkonstruktion. Skrivparen väljer en grupp av stödord de vill skriva om.

Blogg som pedagogiskt verktyg

För Anne-Marie har en blogg blivit ett praktiskt hjälpmedel och ett redskap. När klassen formulerar texter tillsammans skriver hon dem direkt i bloggen samtidigt som de projiseras på tavlan. Sitter hon hemma och författar en enkel faktatext åt barnen så skriver hon dem direkt i bloggen och kan sedan öppna den i skolan. Ovanpå det kan både barn och föräldrar ta del av texter och bilder i bloggen. Som en extra bonus finns allt sparat och dokumenterat på ett och samma ställe – och som ni kollegor enkelt kan ta del av och bli inspirerade av: http://btamis.blogspot.se/

Text & Foto:
Charlotte Christoffersen
samordnare ASL i Malmö stad
Pedagogisk Inspiration Malmö

ASL i Malmö stad

erbjuder pedagoger i Malmö stad en rad aktiviteter för kompetensutveckling inom ASL med stöd från Skolsatsning 2012. Samordnande är Pedagogisk Inspiration Malmö.

Är du intresserad av information skicka namn, skola samt e-postadress till:
charlotte.christoffersen(at)malmo.se