Augustprisvinnare till Heleneholm

I de nyss avslutade grundkurserna på Komvux Södervärn/Heleneholm arbetade vi med Ann-Helén Laestadius roman Sms från Soppero. Hela tiden följde Ann-Helén Laestadius vårt upplägg på Twitter.

Under arbetets gång fick Laestadius Augustpriset för sin senaste roman Tio över ett, vilket gav mycket medial uppmärksamhet. Trots alla förpliktelser och förfrågningar tog hon sig tid till ett Malmöbesök och träffade då de tre klasserna som hade läst romanen. Iklädd kolt berättade hon om samers kultur och den egna familjens historia, om gemenskap, utanförskap, diskriminering etc. Vi fängslades alla av den gripande berättelsen. Eleverna ställde många frågor, vilka Laestadius var mycket skicklig på att bemöta.

Den här romanen handlar om trettonåriga Agnes, vars mamma är same. Agnes lever ett urbant Stockholmsliv med kompisar, cafébesök och fotbollsträningar. Hon är nyfiken på sina samiska rötter och när hon en dag får ett sms, skrivet på samiska, från en okänd kille triggas intresset ytterligare. Trots att en ung tonårstjej står i fokus fungerar den här romanen alldeles utmärkt att läsa tillsammans med vuxna andraspråkselever. Precis som Agnes funderar många av dessa elever kring identitet och dubbla kulturella tillhörigheter. Samiskan är ett minoritetsspråk i Sverige och en del av eleverna på komvux har erfarenheter av att representera ett minoritetsspråk. Dessutom utgick vi ofta från Anna-Sara, Agnes mamma, i våra diskussioner, Anna-Sara som har blivit mobbad för sitt samiska ursprung och som har gjort ett aktivt val att inte använda samiskan och som har beslutat sig för att inte föra samiskan vidare till sin dotter.

Det pedagogiska upplägget

Jag har tidigare arbetat med romanen i komvuxklasser och då använt mig av UR-program om samer och klipp med Jon Henrik Fjällgren och Sofia Jannok för att ge förförståelse till romanen. Så gjorde jag även denna gång, men nu kunde jag dessutom komplettera med SVT:s dokumentärserie Renskötarna från 2016, som ger en bild av modernt samiskt liv. 

Romanen delades in i mindre partier, som eleverna förberedde hemma med hjälp av utdelat lässtöd. På plats i klassrummet diskuterade vi i grupp de lästa sidorna utifrån diskussionsfrågor som utgick från Judith A. Langers litterära föreställningsvärldar. Dessutom gjorde vi Venndiagram och lade ner mycket tid på att arbeta med ord och uttryck. Även en hel del av kursens skrivande kopplades till romanen. Exempelvis arbetade vi med argumenterande brev och då skrev eleverna argumenterande brev till några av romanens karaktärer.

Bisatser skapade engagemang

Under kursens gång upptäckte jag ett stort behov av att uppmärksamma bisatser och i det här sammanhanget arbetade vi med dictoglosser. Jag använde initialt en “bisatsdictogloss” hämtad från ett läromedel, men konstaterade att eleverna hade svårt att relatera till innehållet och att de i sammanhanget visade föga engagemang. Engagemang främjar inlärandet, enligt mitt synsätt, så jag bestämde mig för att i stället utgå från något som engagerade eleverna och då blev det succé. Jag sammanfattade helt enkelt veckans romanavsnitt och kryddade mitt språk med olika typer av bisatser. Eleverna kände igen sig i innehåll och miljö och kunde således koncentrera sig på det språkliga. De arbetade oerhört fokuserat och utvecklade sin bisatsarsenal högst väsentligt. Helt plötsligt blev deras texter tätare och mer komplexa, tack vare bisatserna. Samtliga elever lärde sig dessutom att hantera bisatser även i fundamentsposition. Även eleverna märkte av progressionen i skrivandet, vilket stimulerade dem ytterligare.

Eleverna var väldigt nöjda med arbetet. De hade läst en intressant roman på svenska, arbetat språkutvecklande och lärt sig massor. Vi lärare var också nöjda. Även vi hade roligt under arbetets gång och märkte att elevernas språk förbättrades. Stort tack Ann-Helén Laestadius för den fina romanen och ditt engagemang.

Text: Helena Jeppsson – Förstelärare på Komvux Södervärn