Kunskap istället för våld

Lugn och trygg inlärningsmiljö för alla elever

Vi strävar efter ett klassrumsklimat där alla elever trivs och utvecklas. Eleverna ska känna sig trygga i sin lärprocess och i klassrummet ska de möta en lugn miljö som inspirerar till inlärning. Så är det inte om det finns elever som stör lugnet och tryggheten. Elever med normbrytande beteende, som inte klarar att anpassa sig till de regler och den inlärningskontext som finns i klassrummet stör de andra elevers utveckling och hämmas också i sitt eget lärande. Vi behöver värna klassens lärande, samtidigt som den enskilde eleven får särskilt stöd.

Vad säger skollagen?

I skollagen, 3 kapitlet, finns bestämmelser om elevers personliga utveckling. Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt om möjligt enligt utbildningens mål. Detta innebär att vi, samtidigt som vi värnar alla elever i klassen behov av lugn, behöver utreda vad de elever som stör undervisningen behöver för att de ska få en fungerande skolsituation. Resultatet kan bli att eleven behöver exkluderas, helt eller delvis, från klassen.

I skollagen, kapitel 5, anges bestämmelser kring arbetsmiljö och skolans disciplinära och andra särskilda åtgärder. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

 Elever med omfattande beteendeproblematik

I Malmös skolor har vi en stor grupp elever med omfattande beteendesvårigheter i form av hot, våld, kränkningar och kriminalitet.  Det är inte alltid att dessa elever har kognitiva svårigheter vilket gör att  eleverna inte alltid uppmärksammats och utretts utifrån att de har bristande skolresultat. Elever med starkt normbrytande beteende får olika former av stödinsatser inom grundskolan. Det kan vara den egna skolans särskilda undervisningsgrupper, men också kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper, och olika typer av stöd och samverkan mellan skola och socialtjänst, BUP och polis. Elevens hemskola kan ha svårt att erbjuda denna elevgrupp adekvat stöd där elevens kunskapsinhämtning och beteendeförändring tillgodoses  samtidigt som skolmedarbetarna säkerställa trygghet för övriga elever i verksamheten.

Hur skapar vi en framgångsrik skolmiljö för elever med normbrytande beteende?

David Wästerfors presenterar i sin forskning följande framgångsförklaringar;

• Avgränsning, kontroll och improvisation. Avgränsning av skolarbetet, göra det precist och konkret samt planera om upplägget, visa flexibilitet och improvisera.
• Individualisering, att skilja elever, att placera ungdomarna i enskilda undervisningsrum/undervisningsstationer och skräddarsy deras skolgång.
• Genom att referera till ungdomars talanger, framtidsdrömmar, färdigheter eller intressen kan lärare stärka motivationen och åstadkomma drivkraften som behövs för skolarbetet. Ett personligt fäste för skolarbetet är den viktigaste ingången till skolmotivation.
• Konkretisera skolarbetets betydelse för ungdomarna själva, för handläggare på kommunernas socialtjänst och för skolledare vid kommunala skolor. Detta för att motverka likgiltighet och okunskap om skolarbetets betydelse, dvs ignorera inte skolarbetes starka brottspreventiva potential.
• Odla hellre framgångsförklaringar än motgångsförklaringar. Alla har något ljust skolminne!
• Många elever önskar sig mer skola. Mer skola, särskilt under akut- och utredningsplaceringar och etablering av kontakt med ungdomens tidigare eller nuvarande skola.
• Gör skolarbetet attraktivt

Trauma smittar

Pedagoger, elevhälsopersonal, assistenter, ja alla som arbetar nära elever och ungdomar med normbrytande beteende, påverkas av elevens mående och känslor. Det är svårt att som lärare möte en elev som man just fått information om har begått en kriminell handling och samtidigt möta och säkerställa att den aktuella eleven samt alla andra elever på skolan får den undervisning de enligt lag har rätt till. I sin bok Trauma Smittar, skriver Kerstin Asker Palmer om hur trauma kan smitta och hur vi kan bemöta och arbeta med traumatiserade medmänniskor, på ett sätt som gör att vi kan fortsätta att utföra ett professionellt jobb. Forskning visar att det inte går obemärkt förbi att vara utsatt för andra människors ohälsa och lidande. Denna påverkan benämner Kerstin Asker som sekundär traumatisering

Känsla av att ha makt över sig själv, att ha valmöjligheter, av att kunna känna sig trygg och säker tillsammans med andra människor upphör när individer exponeras för primär eller sekundär trauma. På en arbetsplats kan detta vara ödesdigert för det fortsatta arbetet. ”En arbetsplats där man inte förstår riskerna och inte gör det man kan för att skydda de yrkesverksamma är inte hållbar. Alla skolor som tar sina elevers behov på allvar och strävar efter att leverera bra utbildning bör ha en mycket tydlig bekräftelse av att sekundärtrauma är en yrkesrisk.

Skolledningens viktiga roll

Skolledningen har en viktig roll i att stödja medarbetarna och att organisera upp arbetet runt elever med normbrytande och kriminellt beteende. Det är viktigt att det i organisationen finns strukturer för hur vi arbetar med elever som har normbrytande och kriminellt beteende. Vilket stöd finns internt på skolan och vilket stöd finns inom grundskoleförvaltningen? Som ledare behöver man ha strukturer för hur medarbetare enskilt och tillsamman får stöd och handledning, för att klara av uppdraget, utan att personal och andra i elevens närhet far illa.

Genom att erbjuda den personal som arbetar nära eleven kontinuerlig handledning av skolpsykolog, skapas tid för gemensam reflektion och personalen får hjälp att förstå hur elevens beteende påverkar de egna känslorna och det egna beteendet. Kunskap och information är makt. Medarbetare som arbetar nära eleven behöver relevant information om hur arbetet med eleven fortskrider. Alla medarbetare behöver kunskap om hur de ska hantera elever med normbrytande beteende och hur de ska säkerställa en trygg och säker inlärningsmiljö för alla elever på skolan. Vid akuta situationer, behöver ärendebelastning och ärendefördelning ses över och omprioriteringar göras.

De medarbetare som är direkt involverade i arbetet behöver få tid för regelbundna möten. Om vi är medvetna om att känslor och trauma smittar är det lättare att föra en öppen dialog om hur vi mår och kommunicera tankar och känslor, så att vi kan finnas till stöd för varandra och tillsammans fatta beslut som är kloka både ur elevperspektiv och medarbetarperspektiv.

Kartläggning av elevens förutsättningar och behov

För att förstå elevens utmaningar och behov behöver vi ofta arbeta tvärprofessionellt i ett nära samarbete mellan pedagog, kurator och psykolog. I möte med eleven och vårdnadshavare funderar vi tillsammans.

• Hur är elevens skolmotivation?
• Hur ser elevens skolbakgrund ut, dvs. skolhistorik, skolbyten, tidigare insatser, utredningar, åtgärdsprogram, vad fungerar och vad fungerar inte i skolsituationen?
• Pedagogisk kartläggning; färdigheter, förmågor, kunskapsutveckling, socialt samspel i skolsituationen
• Kognitiva förutsättningar; intellektuella förutsättningar och färdigheter, neuropsykiatriska tillstånd, stress och traumatillstånd
• Psykiska hälsa; adaptiva förmågor, framtidsutsikter så som drömmar och mål, depressiva tillstånd, ångesttillstånd, PTSD (trauma), självdestruktivt beteende
• Social situation; hem och familjesituation, nätverk, kamratrelationer, fritid, uppväxt, antal, tidigare stödinsatser från socialtjänsten
• Droganvändning, beroendeproblematik

När vi tagit reda på vad eleven behöver kan vi påbörja arbetet med att skapa goda utbildningsförutsättningar för eleven. Hur ska vi utforma en god lärmiljö för eleven? Vad behöver personalen för att kunna möta elevens behov. Hur formar vi hållande strukturer, som ger möjlighet för pedagogerna att ha hög kvalitet i undervisningen och för eleven att utvecklas utifrån sina förutsättningar och sin förmåga.

Om vi ser skolan som en viktig salutogen faktor även för elever med normbrytande beteenden behöver vi handla därefter. Skolan ska inte bestraffa eleven för dåligt beteende, utan skapa goda förutsättningar för lärande. Detta är ett väldigt svårt arbete, då vi alla på olika sätt påverkas av elevens negativa beteende. Vi behöver dock sätta eleven i fokus och fundera på hur vi kan hjälpa eleven att vända ett negativt beteende till ett positivt lärande. Låt inte veckor och månader rinna iväg och försvinna i tomma intet, för en människas ungdomstid är kort! Tillsammans kan vi bryta negativa mönster och göra skillnad på riktigt!

Referenser:

​Wästerfors, D. (2014). Lektioner i Motvind – Om skola för unga på institution. Egalité.

​Asker Palmer, K. (2019). Trauma smittar – Allt du behöver veta om sekundärtrauma. Helsingborg: Komlitt.

Bild: Colourbox