
AI i franskundervisningen på Höjaskolan
Att vara en kommunikativ ledare är något som är självklart för alla ledare, menar Pär Lager, författare till boken “Kommunikativt ledarskap i praktiken”.
— Men det är en stor avgrund mellan det vi faktiskt gör och det vi säger att vi vill göra, säger han.
I en tid då förändring inom skolan ska ske snabbt och ofta blir det kommunikativa ledarskapet ännu viktigare menar Pär Lager. Han hänvisar till bland annat John Kotter som har forskat på förändring och ledarskap. Det allra mest grundläggande i sammanhanget är att ledaren måste skapa en känsla av nödvändighet hos medarbetarna. De ska förstå varför något ska göras – inte bara att det kommer nya direktiv. Som exempel tar han digitalisering. Varför ska det införas ännu mer digitalisering? Det man vinner på att digitalisera måste komma fram – inte bara att det har kommit nya riktlinjer.
— Om medarbetare känner sig osäkra på en förändring så är kommunikation vaccinet. Ett sätt att få medarbetare att bli mer förberedda på förändringar är att man börjar varje möte med att alla omvärldsspanar. Då kommer det inte som en chock när Skolverket till exempel lägger nya direktiv om programmering, säger han.
Det absolut viktigaste i allt ledarskap, menar Pär Lager, är att ledaren ska vara som en fyr. Hen ska visa vägen, staka ut en kurs och visa på ett ungefärligt mål.
— Att bli en riktigt bra ledare handlar också om att låta medarbetarna vara med på den resan. Att bjuda in, att kommunicera kring resan och målet. Det är då man som ledare kan driva en förändring på riktigt, säger han.
Det finns också en skillnad i vad ledare ser som kommunikation jämfört med vad som faktiskt är kommunikation. Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra tillsammans. Och här går många ledare vilse.
— När ledare tror att de ger feedback 40 procent av sin tid så är det i själva verket oftast ren information. Forskning har visat att den korrekta siffran är 0-2 procent, säger Pär Lager och säger att han vill förbjuda uttrycket “Bra jobbat”.
— Vad betyder det? Jag vet inte vad som är bra och jag vet inte vad som kan bli bättre, säger han.
Forskningen visar att 34 procent av medarbetarna i Sverige är missnöjda med den feedback de får av sin chef. Av cheferna är 40 procent missnöjda med den feedback de får i sin tur av sin chef.
— Det är klart att en sådan missnöjdhet sipprar nedåt i en organisation. Kommunikation är något man gör tillsammans. Du som ledare kan alltså bara skapa en kultur av feedback om du själv efterfrågar den och får den att betyda något, säger Pär Lager.
Ett annat vanligt fel som görs vid intern kommunikation är att ledaren utgår från att alla kommunicerar likadant.
— Det skulle aldrig ske vid extern kommunikation. Där förstår man att ändra sättet efter mottagaren. Man skickar inte till exempel Snapchat till en sjuttioåring. Därför måste vi som ledare fråga medarbetaren: Hur vill du kommunicera med mig, säger Pär Lager och uppmanar ledare att göra en analys av personalen.
Att vara ledare innebär också att du som chef är en viktig del i medarbetarnas liv.
— Dels på jobbet med allt vad gäller arbetsvillkor, utveckling och så vidare. Men också i hemmet. Du som chef är ofta närvarande i människors vardag genom att medarbetare berättar om dig för de där hemma. Det är ett stort ansvar – och en enorm möjlighet, säger han.
Bild och text: Johanna Ravhed