Stolthet, studentmössor och gamla elever

Det är något visst med att möta sina gamla elever igen. Under studenttider sker det ofta. Igår var en sån dag. Jag var på tre elevers studentfiranden, och jag är fortfarande helt varm i hjärtat.

Bilintresserade gymkillen

Erik. Lugn, modig och med ett hjärta som rymmer mer omtanke än många vuxna har. Vi ses ibland på gymmet (erkänner att jag borde gå dit oftare), alltid ett leende, alltid en varm hälsning. Att få se honom i kostym, omgiven av vänner, med hela livet framför sig, det är stort. Jag minns när vi sågs på gymmet första gången, hur du precis hade kommit igång. Du var målinriktad, fokuserad på att du ville ta träningen på allvar, satsa på hälsa. Jag minns att jag sa till dig och Hampus att inte ge upp, det var ett tufft pass och ni kämpade som galningar. Nu är det ni som istället säger till mig, gå till gymmet, börja smått igen. Kör bara en övning så kommer du få feeling och stanna kvar. Jag har ju alltid varit en antingen på eller av, då är det fint med pepp på vägen.

Mormödrar och föräldrar som säger: ”Wow, att du kommer på studenten!” Men det är väl inget konstigt? Klart att jag kommer. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag är stolt över ALLA mina elever.

Men jag har också sagt att inbjudan ska komma från er själva. Det är viktigt. Det är ert ögonblick. Så om du som läser det här kanske har funderat på att bjuda in mig – tveka inte. Jag lovar: jag kommer. För mig är det ett kvitto på god undervisning. Goda relationer. Allt det vi säger att vi vill ska prägla skolan. Men mest av allt – det är ett kvitto på att NI har klarat det.

Stjärnan som gör på sitt vis

Emma, du har gått igenom mer än vad man önskar någon nybliven student. Men alltså: You nailed it! Och vet du, jag är inte förvånad. Du har alltid haft höga krav på dig själv, och du visar ännu en gång att du gör saker på DITT sätt. Högsta betyg i allt, crazy! Men det som sticker ut mest är ditt hjärta. Din envishet. Din unika kraft. Nu är det dags att andas, vila. Världen ligger framför dig, men vet du, det har redan börjat och du kommer att klara det.

Lova, alla syskon samlade. Fina vänner runt omkring dig. Du är en förebild för yngre tjejer i cheerleadingen – och så var det också i klassrummet. Omtänksam, jordnära, trygg. Det är så jag minns dig. Och det är precis det jag såg igår. Den där värmen och styrkan du alltid haft med dig. Alla dina ledare kom för att fira dig. Billie överlycklig som fick sitta med dina kompisar, det lyste i hennes ögon.

Studentdagar handlar om mycket. Men mest om framtidstro. Och om stolthet. Jag bär min som lärare, ni bär er som människor. Jag kommer alltid heja på er. Alltid. Ni är inspirerande, kloka och tror på er själva. Idag var ni omgivna av flera gamla kompisar, alla längre än mig nu,  lika glada av att se mig som jag är av att se dem, då vet man att något stannat kvar. När mina nuvarande elever undrar varför jag ibland säger Gamma istället för Alfa, så tänker jag för mig själv att det egentligen inte är något dåligt, för ni var en fantastisk klass och ni var snälla mot varandra.

Diskussionsfrågor till kollegiet:

• Hur skapar vi relationer med elever som håller även efter grundskoletiden?
• Vilka signaler sänder vi som lärare när vi närvarar på elevernas viktiga livshändelser?
• Hur kan vi tydliggöra för eleverna att vi tror på dem – även efter att de lämnat oss?

Egen reflektion:

Jag säger ofta att relationer är grunden för lärande. Igår blev det tydligt igen. När elever själva bjuder in, när föräldrar kramar om mig och säger ”du gjorde skillnad” – då vet jag att vi gjort något rätt. Det är det här som är kvittot. Inte bara betyg. Utan tillit, värme, respekt.

Frågor till egen reflektion:

• Vad betyder det för mig som pedagog att bli inbjuden till en elevs student?
• Hur påverkar relationen till mina elever min undervisning och deras lärande?
• Hur kan jag fortsätta odla relationer som håller över tid, även när vardagen är stressig?
• På vilket sätt kan jag visa för mina elever att jag tror på deras framtid – både i ord och handling?
• Vad lärde jag mig av elevernas möte med mig igår, som jag kan ta med in i klassrummet imorgon?

Koppling till Lgr22 kap 1 och 2:

• ”Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.”
• ”Skolan ska främja elevernas självförtroende och vilja att pröva egna idéer.”
• ”Utbildningen ska utformas så att eleverna får tilltro till sin egen förmåga och ges möjligheter att utveckla den.”
• ”Skolan ska samverka med hemmen och det omgivande samhället.”