
Visuellt stöd i undervisning och sociala sammanhang
Gå dit hjärtat leder dig låter som ett ganska svajande förslag då hjärtat ibland förvillar men det är också titeln på ett boktips av böcker att läsa igen. Det är sommarlov och för en bokälskande ledig lärare kan det inte bli bättre. Den bästa tiden för att frossa i böcker, nya som gamla, på stranden, i trädgården, på balkongen, i soffan, i parken, på tåget. Oavsett var finns det tid att läsa och njuta av andras kloka, underhållande och upplysande ord.
Jag tillhör de människor som gärna läser om böcker och gärna flera gånger. En bra bok är som en bra film, värd att plockas fram om och om igen. Inför det här sommarlovet har jag därför dammat av tre böcker som passar för just det ändamålet och som lätt läses från pärm till pärm utan avbrott.
”Gå dit hjärtat leder dig”, på orginalspråk, ”Va´dove di porta il cuore”, av Susanna Tamaro är första boken på min lista. Susanna Tamaros ord och budskap går rakt in i hjärtat och hjärnan på läsaren och stannar. Hennes språk är enkelt och poetiskt. Med lågmäld värme skriver hon om den gamla kvinnan som vattnar sina rosor varje dag i sin trädgård och vårdar sina ord lika ömt som blommorna när hon skriver ett brev till sitt barnbarn som befinner sig på resa lång bort, både geografiskt och mentalt.
Den gamla kvinnan har inte långt kvar i livet och hon behöver lätta på sitt hjärta, ett livstids hjärta som har skapat lögner och svek, förtvivlan och sorg men också hopp, lycka och tro. Kvinnans ord skildras i dagboksliknande brev och berättar en historia som tar läsaren med från början av början. Med fokus på vad som har gjort henne till den hon är idag, skildras hennes minnen ärligt och ganska brutalt.
Nästa bok är ”Riten”, på engelska ”The Purification Ceremony” av Mark Sullivan. Diana Jackman är jägaren som tillsammans med sju andra jägare kommer till en isolerad gård i Canada under vintertid för att jaga hjort. Det är genom Dianas ord i jagform och hennes historia som handlingen förs framåt. Berättelsen växlar mellan nutid och dåtid. Den gestaltar Dianas barndom i vildmarken påhejad av en jagande far och sitt halvindianska ursprung samt hur hon som vuxen och i sin längtan att komma tillfreds med sina rötter, tar upp jakten på det förflutna och en kallhamrad mördare.
Liksom Susanna Tamaros tar Mark Sullivan med sig läsaren på en resa in i det undermedvetna och människans inre som pockar på längtan att hitta hem. Någonstans ute i kylan och mörkret finns en hänsynslös mördare som väntar tålmodigt men ursinnigt på sina offer. En efter en faller jägarna för mördarens hand. Morden är som en ritual och sker med pilbåge och skalpell. Jägarna blir de jagade och Diana inser att hon måste ta över spelet och bekämpa mördaren med samma medel som han eller hon mördar.
En något mer ytlig historia men dock så pricksäker är Arabella Weirs ”Does my bum look big in this?” Ordagrant översatt till svenska,”Ser min bak stor ut i den här?” Något i skymundan av Bridget Jones böckerna fick den här boken mig att skratta hysteriskt i en tid då utseende, rätt ålder och andra människors uppfattning kändes väldigt viktiga. Jag skrattar fortfarande när jag läser om 33-åriga Jacqueline M Panes uppfattning om att livet vore perfekt om hon bara var någon helt annan. Jacquelines vardag skildras genom ett självcentrerat och ganska omedvetet dagbokskrivande där ingen går säker, inte ens hon själv. Det mesta sågas genom en obegriplig oförståelse för att hon duger precis som hon är och jag känner mig ganska lugn i att det finns fler än jag.
Text: Marina Walker