AI i klassrummet – Kreativt bildskapande och kritisk granskning av bias!
Växjö visar vägen
Många, många trappsteg upp i den 100 år gamla skolan är biblioteket beläget. Det är en spännande och märklig lokal med högt i tak, snidade figurer och psalmtavlor på väggarna. Vi lyckas inte helt reda ut vad det ursprungligen använts till, men nu är det i alla fall ett skolbibliotek med flexibla ytor. Emellanåt omvandlas salen för att passa andra ändamål, såsom till exempel dansmatte! Ringsbergsskolan är en F-9-skola med estetisk profil, där de estetiska ämnena är integrerade i undervisningen.
Skolan är en av de fem skolor i Växjö som fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass.
Eric är bibliotekarie på skolan och arbetar här tre dagar i veckan, men biblioteket är alltid tillgängligt för eleverna.
Eric arbetar också på Centrumskolan tillsammans med Rebecca och en bibliotekarie till. Det är en F-6-skola med kulturprofil.
Samordning
Växjös skolbibliotek är välbemannade, berättar Eric och Rebecca. På 24 skolor finns 20 skolbibliotekarier. Dessa arbetar mycket tillsammans och kanske är det just det som nyckeln till den framgång som Växjö rönt. Skolbibliotekssamordnarna kallar regelbundet samtliga skolbibliotekarier till möten där planering, omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte sker. Var och en av dem har ett eget ansvarsområde att hålla sig á jour med och delge kollegorna. Sådant som fungerat bra i verksamheterna ventileras också flitigt på mötena. Lyckade koncept kan komma andra till del, inte bara muntligen utan också på wikin iBiblioteket där lektionsupplägg, instruktionsfilmer och tips delas generöst.
Fortbildning sker alltid gemensamt och ibland slår man sig ihop om läsprojekt och författarbesök.
Något som också är en del av framgångsreceptet för Växjös skolbibliotek är förankringen och den täta dialogen med skolledningen.
– Vi bibliotekarier uppfostrar våra rektorer, säger Rebecca. De kommer från en annan värld så de har verkligen inte koll på läget. Däremot är det rektor som styr genom att ge ramarna och bestämma vad som ska prioriteras. Vi har stor frihet inom ramarna men vårt uppdrag är tydligt utstakat.
-Det är inte alltid rektor som kallar till möte. Det gäller att vara envis. Jag går ofta in och sätter mig för att jag vill prata, ibland flera gånger i veckan, skrattar Rebecca. Men vår dialog är alltid positiv.
Skolbibliotekarien i undervisningen
Det är med rektors hjälp som skolbibliotekarierna etablerat ett så bra samarbete med lärarna.
– Se till att få rektors mandat att vara med i arbetslag och ämneslag, är Rebeccas råd. Det är värdefullt att ha ett skolbiblioteksperspektiv där.
Eric och Rebecca planerar alltid gemensamt med klasslärarna en termin i förväg. När terminen sedan kör i gång räcker det med informell planering, efter som de förberett sig så noggrant.
Det är inte alltid skolbibliotekarien som genomför alla moment i planeringen. En del görs i klasserna med lärarna. Vissa teman kommer igen år från år. Lärarna känner igen dem och kan använda dem direkt.
Då och då checkar bibliotekarierna av vad som gjorts och vad som är kvar att göra. På det sättet vet vi alltid vilka områden vi ska fokusera på.
Viktiga samarbetspartner är även specialpedagoger och speciallärare. På Centrumskolan samarbetar Rebecca nära med dem. Här betyder skolbiblioteket och skolbibliotekarien mycket för elever i behov av särskilt stöd. Skolbibliotekarien kan stötta eleverna på ett annat sätt än specialläraren.
Tillsammans driver de läs- och skrivprojekt och förevisar kompensatoriska verktyg. Rebecca brukar välja litteratur och planera, även om det sedan är specialpedagogerna som jobbar mest med eleverna.
Egen klassifikation
Eftersom skolbiblioteket är integrerat i undervisningen innebär det att Erik och Rebecca tillbringar mycket tid i klassrummen. Det betyder att skolbiblioteket alltsom oftast är obemannat. Därför är det viktigt att det är lätt att hitta och låna, så att aktiviteterna i det fysiska rummet inte blir beroende av bibliotekarien.
Det har därför lagts ner tid på att utarbeta ett eget klassifikationssystem som ska vara lätt att förstå för gemene man. Det ska vara logiskt. Allt som kan tänkas höra till samma tema står på ett och samma ställe, såväl fack som skön. Istället för bokstavsbeteckning är alla böcker märkta med en symbol.
Väldigt lite facklitteratur köps in. Det är enkelt att hitta fakta på nätet, därför används en länksamling i stället. En fördel är att många kan använda resursen samtidigt och att länkar som är aktuella för ett visst tema kan lyftas fram. Det digitala beståndet har byggts upp i Delicious och kan nås genom den gemensamma biblioteksportalen.
Rummet, verksamheten och samordningen. Det verkar inte finnas något som undgått Växjö kommun när det handlar om skolbibliotek!