Stödstrukturer med bildstöd – ett bra stöd med många olika syften

I tidigare arbete, och privat, har jag träffat på många vuxna personer som upplever olika typer av svårigheter med studier och framförallt med att ta till sig och själva producera texter. Gemensamt för dessa är ofta att de saknar strategier och verktyg för att ta sig an en uppgift (t.ex. att läsa eller skriva en lite svårare text). De vet inte hur de ska lägga upp sitt arbete och vilka knep att ta till om de fastnar längs vägen.

En typisk strategi som jag träffat många som använder sig av för att ta till sig innehållet i en text (t.ex. läsa in litteratur inför en tenta) är att börja läsa där texten börjar och läsa ”rakt upp och ner” tills texten är slut. Om detta inte ger önskat resultat (man har ändå svårt att ta till sig innehållet) så gör man kanske samma sak igen flera gånger. Därefter saknas strategier. Samma sak kan gälla vid textproduktion. Man börjar med en rubrik och förutsätter att resten av texten bara ska komma av sig själv i den ordning som de ska stå i den färdiga slutprodukten. Det är inte säkert att detta alltid beror på någon typ av medfödda svårigheter utan många har helt enkelt aldrig fått träna sig i strategier, som t.ex. användning av stödstrukturer, för att ta sig en uppgift.

Det finns många olika typer av stödstrukturer och många olika syften med att använda sig av dessa. Gemensamt för dem är att de genom att hjälpa till med struktur ska ge ett stöd till eleverna. Detta kan till exempel vara att

• konkretisera ett ämnesstoff eller uppgift
• sammanfatta det viktigaste i innehållet
• stötta i planering och strukturering av det egna arbetet
• visualisera en arbetsprocess
• portionera/dela upp arbetet i hanterliga delar
• synliggöra texters uppbyggnad
• stötta kring fokus och att hålla sig till uppgift/ämne
• avlasta*

*Läs gärna intressanta inlägg på språkforskningsbloggen om olika ”bearbetnings-trade offs” – hur för stor mängd krav på olika förmågor samtidigt kan ge påverkan på resultat och hur man kan avlasta genom att stötta kring t.ex. struktur för att få mer ”energi” över till t.ex. innehåll:
Klassrumsbaserad språkbehandling
Fem förmågor som behövs för att kunna berätta

Stödstrukturer kan hjälpa till att bringa ordning i till exempel

• Vad ska jag göra?
• Hur ska jag göra det?
• I vilken ordning ska jag göra det?
• När är jag färdig?

Genom att lägga till bildstöd så kan eleverna dessutom få extra stöttning när det gäller språket, och det kan också vara till hjälp om de inte kommit så långt i sin läsutveckling. Jag har tidigare skrivit lite om val av bild/symbolbas och min rekommendation är att skolan ska satsa på ett gemensamt system som alla använder. Hos oss har vi valt att använda widgitsymboler eftersom det passar våra behov, men det finns även andra. Generellt sett kan man säga att ju mer abstrakt ett begrepp är, desto viktigare att ha samma, återkommande bild/symbol för det. Detta eftersom även själva bilden/symbolen behöver tränas in (i kombination med att träna själva förmågan), ofta under lång tid. 

Exempel på abstrakta begrepp

Även användning av olika typer av stödstrukturer är inget som kommer gratis – man behöver ofta träna, många gånger, på att använda dem så att de blir till det stöd som är meningen. Men det är ett viktigt arbete och något som är värt att lägga ner tid på.

Nu tänkte jag visa några exempel på olika, vanligt förekommande, stödstrukturer vilka försetts med bildstöd:

Ett VÖL-schema kan exempelvis användas inför, under och efter läsning av en text eller arbete med ett arbetsområde

Sexfältare (eller fyrafältare eller åttafältare…) kan användas exempelvis vid läsning av faktatext och planering av egen faktatext

Man kan även ge olika stor mängd stöttning vid arbetet med stödstrukturerna, från att eleverna får tillgång till informationen (med eller utan bildstöd) till att de arbetar självständigt och skriver/ritar på egen hand. Exempel på hur sexfältare kan användas kan ni se hos våra treor på deras blogg Rosenknoppar – ett språkutvecklande arbetssätt

En annan typ av stödstruktur är översiktsschema. Detta kan användas för att ”sortera” fakta i olika kategorier. Även här kan man ge olika stor mängd stöttning beroende på elevernas förutsättningar.

”Två stjärnor och en önskan” är en vanlig modell för kamrat- och självbedömning/respons

Genrepedagogiken handlar mycket om att arbeta med stödstrukturer för att tydliggöra och stötta kring olika texters uppbyggnad, vilket är ett väldigt bra arbetssätt för många elever. Här är några exempel på stödstrukturer utifrån boken Låt språket bära, vilka försetts med bildstöd:

Instruerande text

Argumenterande text

Personligt återgivande text

Exempel på en stödstruktur för en labbrapport

Bokrecension

För att skapa en ännu tydligare röd tråd kan man vara noggrann med att använda samma, återkommande bildstöd i alla moment/delar. Här är exempel på stöttning vid arbete med att jämföra likheter och skillnader:

Målformulering

En översikt med förklaring, exempel och språkstöd kan vara ett bra stöd

VENN-diagram är en vanlig stödstruktur för att jämföra likheter och skillnader

Men ibland kan man föredra att använda kolumner

Själva layouten till de här stödstrukturerna är gjord i program som Word, Publisher eller Keynote och bilderna har sedan tagits fram i programmet SymWriter  och kopierats in i stödstrukturen, antingen genom att markera ordet och kopiera som bild och text (Ctrl+Alt+C) eller genom att använda skärmklipp. (Mer om detta i ett separat inlägg längre fram.)

Samtliga stödstrukturer jag visat går såklart även att använda sig av i grupp/helklass. Antingen genom att man ritar upp modellen och har ord med bildstöd på större lappar, eller att man använder sig av projektor. De går ju dessutom även att eleverna arbetar direkt i stödstrukturerna på sina egna datorer, t.ex. genom att stödstrukturerna läggs i delningsbara och redigerbara dokument, t.ex. genom google classroom.

Men när ska man då egentligen använda sig av stödstrukturer? Jag stöter relativt ofta på uppfattningen att stödstrukturer är att ”hjälpa för mycket” eller en typ av ”fusk”, men också att målet är att de ska plockas bort när eleven väl ”lärt sig på riktigt”. Jag skulle vilja påstå att det snarare kan vara tvärt om – ju mer avancerade uppgifter/texter, desto större behov av stödstrukturer. Sen kan man ha olika grad av behov av tillgänglighet till stödstrukturerna. Vissa internaliserar dem och ”har de i sig” medan andra kanske alltid kommer att behöva dem tillgängliga i fysisk form (med t.ex. bildstöd). Men behovet av själva stödstrukturen kan ofta finnas kvar, och det är inget konstigt i sig.

För egen del har jag till exempel aldrig haft så stort behov av olika typer av stödstrukturer som när jag skrev min examensuppsats på universitetet. Jag använde t.ex. tankekartor till att spåna kring ämnesval, innehåll och litteraturbakgrund. För den tids- och uppläggsmässiga planeringen var olika typer av att göra-listor och checklistor oumbärliga (cirka åtta månaders hårt arbete kräver struktur!). Vid datainsamlingen använde jag mig bland annat av ett semistrukturerat intervjuprotokoll för att vara säker på att få med alla viktiga delar och vid själva textplaneringen och -produktionen var stödstrukturen för textens innehåll och uppbyggnad inte bara nödvändig utan även obligatorisk.

För att skriva det här blogginlägget har jag använt mig av samma process som jag tränar med mina elever: planering, produktion, respons (Tack Anna Eva!), redigering och slutligen illustration. Detsamma kan även gälla när jag ska skicka ett kort sms. Och frågar du till exempel en författare, föreläsare eller forskare så tror jag att alla kan skriva under på att de använder sig av olika stödstrukturer för hur de ska lägga upp sitt arbete, sina texter och presentationer.

Fortsätt gärna att kolla utkik efter fler inlägg om hur man kan använda sig av bildstöd inom skolan här på skollogopedbloggen! Tidigare inlägg hittar du här:

• 100 svenska ord med bildstöd översatta till arabiska och somaliska
• Skapa bildstöd enkelt med Bildstod.se
• Välkomna till Rosengårdsskolan – om att använda bildstöd för att tillgängliggöra lokaler
• Jag har också visat några exempel på material med bildstöd när ni fick se hur en dag hos skollogopeden kan se ut.
• Vad ska vi göra sen – om att använda bildstöd för att stötta kring struktur och rutiner