Publicerat:

Screening av skolordförråd

På Sofielundsskolan har vi, likt flera andra skolor, ett årshjul för våra screeningar. När vi omarbetade det för något år sedan valde vi att ta med ett test som heter “Bedömning av skolordförråd”, som utarbetats och utprovats i Landskrona och Helsingborg av bl.a. Eva-Kristina Salameh och finns att ladda ner här. Jag tänkte beskriva lite hur screeningen går till och varför vi valt att använda den.

Testet finns i tre olika steg för olika årskurser, och innehåller olika ord.

Testet består av ord som används ofta i skolan, och är uppdelat i “Skolord”, “Ord i läsebok”, “SO/NO”, och “Matematik”, mellan 10 och 20 ord för varje del beroende på vilket steg eleverna gör. Läraren i klassen läser upp orden/meningarna för eleverna, alternativt läser eleverna själv. Eleverna får sedan bocka i vilket ord/vilken bild de tycker stämmer bäst överens med det som sagts. Testningen kan anpassas på olika sätt så att alla elever förstår och kan genomföra uppgifterna, eftersom vi ju vill testa ordförståelsen i sig och inte läs- och skrivförmåga, koncentration eller annat. Vissa elever har även kunnat få göra screeningen på sitt modersmål med modersmålslärare/studiehandledare. När alla tester sedan rättas finns det en mall för hur resultatet kan färgkodas för att få en överblick över klassens prestation.

Här är ett exempel på hur resultatet kan se ut för en klass.

Vi har även tittat på varje ord och räknat hur många som kan ordet i varje klass, som i exemplet nedan.

När all rättning och sammanställning blivit klar har vi (pedagog, logoped, specialpedagog, speciallärare och rektor) samlats för att prata igenom och analysera resultaten. Vi har även kunnat jämföra med resultat för bedömningsstöden och andra screeningar eller bedömningar av lärare, och tillsammans kommit fram till om det finns något vi kan arbeta med på klassnivå, eller om det finns enskilda elever som vi behöver kartlägga och stötta mer. Det finns mycket information att analysera och reflektera kring när det gäller vårt arbetssätt. Framför allt ser vi på vår skola att det är matematik-orden som är allra svårast för våra elever, vilket säkert inte är unikt för just oss. I diagrammet ovan ser vi även hur en fjärdedel av klassens elever inte är säkra på betydelsen av ord som underst, olika och arbeta. De är alla ord som vi använder ofta, kanske utan att riktigt definiera och förklara dem för eleverna. 

Screening kan vara tidskrävande och det är inte enda sättet att veta hur vi ska arbeta. Jag tycker dock att just “Bedömning av skolordförråd” har gett oss bra överblick och en riktning i hur vi kan arbeta. Det ger en lite bredare bild av hur klassen faktiskt uppfattar språket vi använder i undervisningen, när man tar bort alla andra ledtrådar som sammanhang och omgivningen kan ge. Som Jenny skrev om i bloggen förra veckan finns det flera goda skäl att arbeta aktivt med ordförrådet i klassrummet, och detta blir ett sätt att uppmärksamma det på! Sen blir det spännande efter några år när vi även kommer kunna följa utvecklingen på lite längre sikt, och se om det vi gör för att stärka upp ordförrådet ger effekt.

4 Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.