Publicerat:

Att kunna förutspå framtiden

Det här är den tredje delen av en serie blogginlägg som handlar om vår sociala hjärna och hur den fungerar i samspel med andra människor. För oss lärare som jobbar i skolan kan det vara av vikt att få verktyg för att hantera konflikter, förändringar och reglera känslor. Det här blogginlägget berättar om hur vår kognitiva förmåga försämras av att hjärnan inte kan förutspå framtiden. I SCARF-modellen handlar det om bokstaven C (Certainity). 

 

En osäker och farlig situation

Det är oerhört lätt att skapa oro i en klass. Att låta tavlan prydas av namnen på fem elever när klassen släntrar in i till lektionen kommer garanterat att generera en omedelbar oro. “Varför står mitt namn på tavlan!?” eller “Vad ska de göra och varför står inte mitt namn med?”. Alternativt kan du säga “oförberett prov” och du har ett hav av oroliga individer framför dig. Elevernas limbiska system (hjärnans känslosystem och mänskliga emotioner) har väckts till liv och därmed får de svårare att fokusera och tänka klart.

Oron kommer sig av osäkerhet. Hjärnan vill ha visshet och tycker om att känna sig säker genom att veta vad som väntar. Att kunna förutse framtiden har med vår överlevnad att göra och hjärnan är programmerad för att kräva en hög grad av visshet. När vi levde på savannen behövde vi snabbt upptäcka hot för att kunna agera och ta oss till säkerhet.

När hjärnan har svårt att förutse vad som kommer att ske härnäst reagerar den med att larma om fara och du hamnar i en ifrån-respons. Man kan likna hjärnan vid en spåkula, att den vill föreställa sig framtiden och kunna förutspå vad som ska hända både på kortare och längre sikt.

 

Hjälp eleverna att förutspå

Det räcker alltså med små inslag av osäkerhet för att väcka hjärnans limbiska system och aktivera en ifrån-respons. På samma sätt räcker det med små medel för att vi som lärare ska kunna skapa en känsla av visshet och säkerhet och generera en till-respons:

  • Säkerhet på kortare sikt. Skriv upp lektionens hållpunkter på tavlan, vad ni ska göra i stora drag och syftet med lektionen. Är det en längre lektion kan det vara bra att skriva upp att det blir en kort rast så att eleverna vet att de kan gå på toaletten och sträcka på benen. Skriv gärna upp klockslagen för när lektionen börjar och slutar.

 

  • Säkerhet på längre sikt. Säkerhet på längre sikt kan vara att ge eleverna en tydlig bild av en kommande examination; när den ska lämnas in, var den ska lämnas in, vad den ska innehålla och vad som bedöms. Säkerhet på längre sikt kan också handla om att dela en översiktlig grovplanering av terminen eller läsåret så att eleverna vet ungefär hur många examinationer som väntar och vad de handlar om.

 

  • Säkerhet genom spelregler. Ett annat sätt att skapa säkerhet är att vara noga med att förklara vilka regler, förhållningssätt och förväntningar som råder i klassrummet så som sena ankomster, vad man ska ha med sig till lektionen, hantering av mobiler, hur ordet fördelas, var man hittar information eller vilket material eller plattform klassen jobbar med.

 

Det är tyvärr lätt att väcka ovisshet och oro. Samtidigt är det viktigt att bära med sig att när hjärnan kan förutspå och sedan inser att spådomen slår in, väcker det hjärnans belöningssystem vilket skapar positiva känslor. Det är därför man njuter av till exempel sudoku och korsord. Att skapa säkerhet lugnar hjärnan och underlättar lärandet.

Hur kan du hjälpa dina elever att kunna förutspå det som väntar under dagen? Fundera gärna över dina egna reaktioner när du själv möter osäkerhet och ovisshet. Kanske kommer du att uppleva att även en låg grad av osäkerhet kan försätta dig i en ifrån-respons men att svar på ovissheten snabbt skapar ett lugn igen.

 

 

Nästa blogginlägg förklarar varför hjärnan har ett så stor behov av att uppleva möjlighet att påverka och varför rektionen ofta blir stark om någon detaljstyr dig. Då presenteras bokstaven A (autonomy) i modellen SCARF.

I vår presenterar vi ett arbetsområde på Malmö delar som tar upp teori i klassrummet med utgångspunkt i våra sociala hjärnor.

 

Läs gärna tidigare inlägg om vår sociala hjärna och SCARF

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.