Publicerat:

RÄTTVISA – FAIRNESS

 

Det här är den sjätte och sista delen av en serie blogginlägg som handlar om den sociala hjärnan och hur den fungerar i samspel med andra människor. Idag riktar vi vår uppmärksamhet mot rättvisa. Rättvisa är mer eller mindre ett nyckelord i skolan, eller kanske man som pedagog oftare hör ordet orättvisa. “Det är orättvist att den andra klassen fick längre rast”, “det är orättvist att han fick längre tid att plugga bara för att han var sjuk”, “det är orättvist att vi har en lärare som alltid drar över fem minuter på rasten.” Ibland kanske man bara vill säga “Ja, men livet är orättvist – hantera det”.

Så varför reagerar man så starkt på upplevda känslor av orättvisa egentligen? Intressant nog har det faktiskt visat sig att rättvisa likt de andra delarna i SCARF-modellen uppfattas  som ett primärt behov i hjärnan. Med andra ord så upplever hjärnan att rättvisa är livsviktigt. En känsla av rättvisa kan skapa en stark belöningsrespons i hjärnan medan en känsla av orättvisa kan skapa en hotrespons som varar i flera dagar.

En upplevd orättvisa sätter igång en kraftig reaktion av det limbiska systemet (vårt känslosystem) med allt vad det innebär såsom slumpvisa kopplingar (han var orättvis så alla på skolan är orättvisa) och starka känslomässiga reaktioner som ilska.

Allra störst blir reaktionen om man förväntar sig att någon ska vara rättvisa men så blir det inte så. Då blir reaktionen dubbelt så stark. Det är därför reaktionen kan bli så kraftig av att någon man litar på gör ett ack så litet svek. Den bästa vännen satte sig bredvid någon annan eller man fick sämre betyg än sin kompis fast man hade haft samma resultat på proven.

På samma sätt blir man dubbelt så glad av oväntad rättvisa som att en främling är vänlig eller hjälpsam. Upplevelsen av rättvisa skapar en njutbar känsla genom att den aktiverar dopaminceller djupt inne i hjärnan på samma vis som en god måltid eller en vinst på lotto kan göra.

Om man som pedagog kan få sina elever att uppleva att man strävar efter att vara rättvis och vill väl uppstår en känsla av att tryggt knyta an som är starkt länkad till tillhörighet och bidrar till en ökad upplevelse av tillit. En ökande känsla av rättvisa höjer nivåerna av dopamin, serotonin och oxytocin som framkallar en emotionell till-respons som gör att stressen sjunker och man blir öppen för ny information, mer kreativ och dessutom mer benägen att knyta an till människor.

Om man som pedagog är medveten om att reaktionerna på en upplevd orättvisa kan kännas som en livsavgörande händelse kan man  lättare förstå de starka reaktionerna och möta dem med större lugn. Passa på att reflektera över dina egna reaktioner när du upplever orättvisor. Det kan vara små upplevelser som att bussen körde förbi din hållplats eller att någon tog din kopp i fikarummet eller större upplevelser som vid en löneförhandling. När man blir mer uppmärksam på sina egna reaktioner är det ibland lättare att förstå andras.

 

Till hösten presenterar vi ett arbetsområde på “Malmö delar” som tar upp teori och praktik i klassrummet med utgångspunkt i våra sociala hjärnor.

 

Läs gärna tidigare inlägg om vår sociala hjärna och SCARF.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.