Publicerat:

SÄNKT STATUS FÖRSVÅRAR INLÄRNINGEN

Det här är den andra delen av en serie blogginlägg som handlar om den sociala hjärnan och hur den fungerar i samspel med andra människor. För oss lärare som jobbar i skolan kan det vara av vikt att få verktyg för att hantera konflikter, förändringar och reglera känslor. Det är både obekvämt och svårt att lära när hjärnan uppfattar ett hotat läge.

Det här blogginlägget berättar om negativa kognitiva effekter av att hamna i ett läge där den sociala statusen sjunker och hjärnan försätts i ett hottillstånd – bokstaven S (status) i SCARF-modellen.

 

Sänkt status

Status är en stor drivkraft i socialt beteende och människor är beredda att gå mycket långt för att skydda eller öka sin status. En känsla av förhöjd status kan kännas som en enorm belöning och en känsla av sjunkande status kan upplevas som att det hotar ditt liv. Hjärnan hanterar status på i stort sätt samma vis som andra överlevnadsbehov. I skolan kan tillvaron vara en riktig berg- och dalbana för status. En tillvaro där man ständigt mäts, bedöms och jämför sig med andra.

Status är relativt och handlar om att hjärnan uppfattar dig som “sämre eller bättre än” någon annan, en slags social hierarki eller “rangordning”. När din hjärna upplever att du är “sämre än” sjunker din status vilket aktiverar hjärnans hotsystem och dina försvarsmekanismer. Du kommer att vilja att gå därifrån (fly) argumentera emot (fäkta) eller helt enkelt inte lyssna alls (spela död).

Feedback och handledning kan lätt generera en känsla av sänkt status. Det kan förklara varför eleven slår ifrån sig och kanske säger att det var ditt fel, att du inte hade förklarat tydligt, att du inte hade sagt att det skulle vara prov eller att du är så himla orättvis (fäkta). Responsen kan också vara att eleven helt enkelt inte lyssnar utan vill jobba vidare utan hjälp (fly/spela död).

En strategi för att komma runt situationer som denna kan vara att låta eleverna ge sig själva feedback på en uppgift med hjälp av till exempel en checklista och sedan diskutera utifrån deras tankar. På så sätt kan man styra in utvecklingen mot att börja “tävla mot sig själva” mer än mot andra. När du tävlar mot dig själv kommer hjärnan att uppfatta dina framsteg som att du har blivit “bättre än” du var tidigare och din status höjs. Därmed aktiveras hjärnans belöningssystem och som elev får dopaminduschen dig motiverad att fortsätta.

 

Höjd status

För när hjärnan uppfattar att du är “bättre än” någon annan då aktiveras belöningskretsar i hjärnan och dopamin frigörs. I skolan upplever du alltså en belöningskänsla varje gång du upplever att du är bättre än någon annan. I en diskussion, på ett prov, på ett läxförhör eller liknande.

Som lärare kan man förklara för eleverna hur känslig hjärnan är mot “statushot” och hur lite som krävs för en statussänkning. Man kan berätta om att det faktiskt också är ganska lätt att försöka höja varandras status. Eleverna kan höja varandras status genom att lyssna uppmärksammat på varandras förslag, så att allas idéer får ta plats. Att bekräfta varandra och att uppmuntra och visa respekt höjer också statusen.

Varför inte vara observant på hur din egen status höjs och sänks i mötet med andra människor? Vi vågar påstå att du kommer att bli förvånad över hur lite som krävs för att åka berg- och dalbana.  

 

Nästa blogginlägg förklarar varför förändringar och osäkerhet uppfattas som hot av hjärnan. Då presenteras bokstaven C (certainty) i modellen SCARF.

I vår presenterar vi ett arbetsområde på “Malmö delar” som tar upp teori och praktik i klassrummet med utgångspunkt i våra sociala hjärnor.

 

Läs gärna tidigare inlägg om vår sociala hjärna och SCARF.

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.