Elevers ökade möjligheter till lärande i en transspråkande NO-undervisning

Alltså hela sin språkliga repertoar för att underlätta meningsskapande. I NO-undervisning har detta visat sig öka flerspråkiga elevers möjligheter till kunskapsutveckling.

Transspråkande som läranderesurs

I min forskning har jag sett att flerspråkiga elever som uppmuntras att använda hela sin språkliga repertoar i meningsskapande situationer ofta rör sig i flerspråkiga diskursiva loopar mellan ett vardagligt sätt att uttrycka sig och ett mer ämnesspecifikt samt mellan sina första- och andraspråk. De vardagliga orden och fraserna uttrycks ofta på förstaspråket medan de ämnesspecifika begreppen uttrycks på andraspråket. På så sätt blir transspråkande en läranderesurs för flerspråkiga elever när de relaterar och kontextualiserar det abstrakta ämnesinnehållet och dess ämnesspecifika språkbruk till vardagliga erfarenheter. Ett exempel på detta är när en elev använder både svenska och arabiska för att utveckla förståelse för vad klorofyll är genom att relaterar begreppet till en gemensam upplevelse på en exkursion i Skogstofta.

Vad är klorofyll / hadi trädet som almawgoda bi shefnaha Skogstofta?

(Vad är klorofyll det som finns i trädet som vi såg på Skogstofta?)

I citatet framkommer det att eleven använder både första- och andraspråket (transspråkar) för att dels uttrycka det ämnesspecifika begreppet klorofyll, dels för att förtydliga och förklara begreppet genom att relatera och kontextualisera det till tidigare vardagliga erfarenheter.

Ett annat exempel som visar på hur elevers transspråkande kan skapa ökade förutsättningar att utveckla förståelse i NO-undervisning är när elever använder både första- och andraspråket för att förklara del- och helhetsrelationer. Ett exempel på detta är när en nyanländ elev frågar sin klasskamrat vad en stam är.

Vad är stam? (frågar den nyanlända eleven på svenska)

Malt eshagara? (Det som hör till trädet?) (svarar den andra eleven på arabiska)

Vad är stam Alqism? (Vad är stam en del?) (den nyanlända eleven upprepar frågan och lägger till Alqism på arabiska)

Stam Hay mata^ eshagara (Stam det är den som hör till trädet) (svarar den andra eleven och använder både svenska och arabiska)

Alqesm? (En del?) (undrar den nyanlända eleven)

Ja Aakherer she minne (Ja sista biten av det) (bekräftar den andra eleven)

I konversationen använder eleverna både svenska och arabiska och på så sätt blir det möjligt för klasskamraten att förklara för den nyanlända eleven att en stam är en del av trädet. Med andra ord blir elevernas transspråkande en viktig lärandefunktion i elevernas meningsskapande.

Transspråkande som en undervisningsstrategi för inkludering

Flera forskare menar att en medveten pedagogisk användning av transspråkande undervisningsstrategier ökar förutsättningarna för flerspråkiga elever att utveckla kunskaper och litteracitet inom de naturvetenskapliga ämnena, och därigenom skapas ökade förutsättningar för dessa elevers inkludering i undervisningen. Det medför att en transpråkande undervisning utgör en värdefull beståndsdel i en språk- och kunskapsutvecklande undervisning, eftersom elevers resurser uppmärksammas och används i syfte att främja elevernas utveckling av ämneskunskaper och ämneslitteracitet. I sin tur kan en sådan inkludering av flerspråkiga elevers språkliga resurser och erfarenheter skapa ökade förutsättningar för elever att utveckla handlingskapacitet och tilltro på sin förmåga att vara en samhällsmedborgare som tar ett aktivt ansvar för framtiden. Det senare är betydelsefullt både för individens utbildning och utveckling, och för en hållbar samhällsutveckling.

Vidareutveckla det språkutvecklande arbetet i NTA-undervisningen

I Malmö stad planerar jag nu ett projekt tillsammans med NTA samordnaren Helena Holmström där vi tillsammans med lärare ska vidareutveckla det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i NTA-undervisningen utifrån ett vidgat språkperspektiv. NTA står för naturvetenskap och teknik för alla.

I rapporten, Effekter av NTA på skolprestationer i årskurs 6 framkommer att elevers deltagande i NTA under mellanstadiet har positiva effekter på resultaten på nationella prov i biologi, fysik, kemi och matematik samt på ämnesbetygen i dessa ämnen och i teknik i årskurs 6. Emellertid är denna effekt lägre för elever med utländsk bakgrund. Därav har NTA nu fokus på ett språkutvecklande arbetssätt för att främja alla elevers lärande. Att utveckla NTA-undervisningen utifrån språkliga perspektiv är även något som efterfrågas av de lärare som arbetar med NTA i Malmö grundskolor och stämmer väl överens med Malmö stads policy att bidra till att samtliga professioner har den kompetens och den kunskap som behövs för att kunna erbjuda en språklig stimulans som kompenserar för elevers skilda förutsättningar.

Bedömning utifrån ett vidgat språkperspektiv

Lärare i Malmö stad upplever även osäkerhet kring bedömning av elevers kunskapsutveckling i samband med NTA samt hur denna bedömning ska relateras och inkluderas till en helhetsbedömning av elevers progression emot kunskapsmålen i NO (betyg i NO). Elevernas kunskapsutveckling bedöms ofta genom skriftliga prov, vilket är problematiskt då förståelse och kunskap i de naturvetenskapliga ämnena med fördel uttrycks genom språk i form av olika modaliteter, såsom exempelvis bilder, diagram, tabeller och utförande, som tillsammans skapar mening. Det innebär att alla möjliga och tillgängliga medierande resurser idealiskt kan användas parallellt på ett funktionellt och pragmatiskt sätt för meningsskapande i NO-undervisningen.

Med andra ord finns det ett behov av att belysa vikten och värdet av att bedöma elevernas kunskapsutveckling på andra sätt än endast genom skriftliga prov. Flera av lärarna som arbetar med NTA i Malmö grundskolor genomför ett skriftligt prov i slutet av arbetsområdet. Eleven förväntas att ha omsatt lärandeprocessen till att kunna beskriva kunskapen i ord och för ett stort antal elever blir detta ett hinder för att uttrycka sin förståelse och kunskap.

Frågan är därför om det är möjligt att ta fram ett bedömningsstöd för att underlätta för pedagoger att skapa bedömningssituationer där hela lärandeprocessen tas i beaktande och där elever ges möjlighet att använda alla sina språkliga resurser, såsom första- och andraspråk, bildspråk, gester, kroppsspråk och digitala hjälpmedel.

Ett sådant bedömningsstöd skulle även kunna bidra till att utveckla kompetens och kunskap i hur pedagoger kan planera och genomföra NO-undervisning med utgångspunkt i elevers förförståelse och förkunskaper och därigenom åstadkomma en mer likvärdig utbildning som kompenserar för elevers skilda förutsättningar. Med andra ord skulle en transspråkande undervisning kunna bidra till att skapa inkluderande lärmiljöer, lärmiljöer som engagerar elever och ökar deras möjligheter till lärande.