Från villagatan till klassrummet: en idé om studiero

Ibland föds de pedagogiska idéerna där man minst anar det. Vår idé föddes på en villagata, i ett spontant samtal mellan två pedagoger från två olika skolor.

Jag, Ljubomir, språklärare på Höjaskolan, träffade Sawsan Al Obaid, speciallärare på Kryddgårdsskolan. Det var inget planerat möte. Vi började prata om skolan, eleverna och naturligtvis om pedagogik.

Sedan kom frågan: Tänk om vi kunde skapa en trygg plats där elever kan studera även efter skoltid? Där och då föddes en idé. För varför måste skolans pedagogiska möjligheter ta slut bara för att den ordinarie skoldagen gör det?

För vissa elever är det svårt att få studiero hemma. Någon kanske delar rum med syskon, någon annan har svårt att koncentrera sig och en tredje behöver en vuxen som kan hjälpa till att strukturera skolarbetet. För andra handlar det kanske om något så enkelt – men samtidigt så viktigt – som att få sitta någonstans där det är lugnt, tryggt och finns möjlighet att fokusera.

Därför började vi fundera på om skolans lokaler skulle kunna användas även utanför den ordinarie skoldagen. Varför inte en eftermiddag i veckan? Kanske även en lördag eller söndag?

Tänk om en skola kunde öppna sina lokaler en lördag för elever som vill läsa, skriva, göra läxor, arbeta med språk, få hjälp med studieteknik eller helt enkelt sitta i en lugn miljö och studera.

Det skulle inte handla om att förlänga den vanliga skoldagen. Det skulle snarare handla om att skapa ytterligare möjligheter för de elever som behöver det.

En bro mellan skola och fritid

Kanske kan vi tänka ännu längre. En sådan verksamhet skulle kunna bli en bro mellan skolans ordinarie pedagogiska uppdrag och elevernas aktiviteter utanför skoltid. Det som eleven arbetar med under veckan skulle kunna få en naturlig fortsättning i en trygg miljö även efter skolans ordinarie tid.

En elev som arbetar med läsning under veckan skulle exempelvis kunna fortsätta läsa på lördagen. En elev som behöver extra stöd i svenska skulle kunna få möjlighet att träna sitt språk. En annan elev kanske behöver hjälp med studieteknik, planering eller att komma igång med sina uppgifter.

På så sätt skulle aktiviteter utanför ordinarie skoltid kunna komplettera skolans arbete – inte ersätta undervisningen, utan skapa ytterligare möjligheter för eleverna att utvecklas.

Det skulle kunna vara en enkel och trygg studieplats med tydliga ramar och ansvariga vuxna. Där får elever möjlighet att arbeta med sådant de behöver extra tid med och kan få stöd av en pedagog. Därefter går de hem – förhoppningsvis med lite mindre stress och en större känsla av att de klarar sitt skolarbete.

Men verksamheten behöver inte begränsas till läxläsning. Det skulle också kunna finnas möjlighet till läsning, språk, skapande, digitalt lärande, studieteknik och andra pedagogiska aktiviteter.

Skolans lokaler är en resurs

Vår idé handlar egentligen om något större än att hålla en skola öppen några timmar extra. Den handlar om hur vi använder våra gemensamma resurser och hur vi kan samarbeta över skolgränserna.

Skolorna har redan lokaler, bibliotek, klassrum, grupprum, material och pedagogisk kompetens. Under delar av veckan och särskilt under helger står många av dessa resurser oanvända. Samtidigt finns det elever som behöver en lugn plats för att kunna studera. Det väcker en viktig fråga: Kan vi använda de resurser vi redan har på ett annat sätt?

Skolans lokaler skulle kunna användas även på eftermiddagar, kvällar och helger. Genom samarbete med föreningar skulle skolan exempelvis kunna erbjuda läxhjälp, idrott, kultur och andra aktiviteter.

Föreningar kan bidra med ledare, kunskap och engagemang. På så sätt skulle skolans lokaler kunna bli en plats där lärande, fritid och gemenskap möts.

Det skulle kunna skapa fler möjligheter för eleverna att utvecklas även utanför den ordinarie undervisningen.

Två pedagoger – två skolor – en idé

Jag är språklärare och Sawsan är speciallärare. Vi arbetar på två olika skolor och har olika professionella erfarenheter. Just därför kan vi också se saker ur olika perspektiv. Kanske behöver vi bli bättre på att samarbeta över skolgränserna. Inte bara när ett projekt redan är bestämt, utan också genom spontana samtal där nya idéer får ta form.

Vi har presenterat vår idé för Daniel Jeppsson, rektor på Höjaskolan. Han har lovat att titta närmare på konceptet, även om han förstås inte har lovat att det blir verklighet. För utvecklingsarbete börjar inte alltid med ett färdigt projekt. Ibland börjar det med en enkel fråga.

Tänk om?

Tänk om skolans lokaler kunde användas även på lördagar?

Tänk om en tom lokal kunde bli en plats för studiero?

Tänk om en elev som har svårt att koncentrera sig hemma fick möjlighet att sitta i ett tryggt klassrum och arbeta?

Tänk om skolans pedagogiska planering kunde få en naturlig fortsättning i aktiviteter även utanför den ordinarie skoldagen?

Tänk om vi kunde bygga en bro mellan skolans uppdrag, elevernas lärande och deras fritid?

Och tänk om ett spontant samtal mellan två pedagoger på en villagata kunde leda till något som faktiskt gör skillnad för elever?

Vi vet ännu inte om vår idé kommer att bli verklighet. Men kanske är det inte heller det viktigaste just nu. Det viktiga är att någon vågar tänka annorlunda. Vår första gemensamma idé föddes inte på ett APT, i ett konferensrum eller på en studiedag. Den föddes på en villagata.

Och kanske är det en påminnelse om att pedagogiskt utvecklingsarbete ibland börjar precis där vi minst anar det – i ett samtal mellan människor som vågar tänka: Tänk om vi kunde göra något tillsammans? För ibland behöver vi inte bygga nya väggar runt skolan. Vi behöver kanske öppna några av dem – och bygga broar mellan skolan, lärandet och elevernas värld utanför skoldagen.