Gå direkt till innehållet
Patrik McGlinn, Teresa Visljev, Sofia Kockum och Lena Sjöholm,förskollärare och barnskötare i Malmö stad. Patrik McGlinn, Teresa Visljev, Sofia Kockum och Lena Sjöholm.

Publicerat:

Normkritiska ögon på hela området bidrar till kunskapsutbyte

Efter att själv ha utforskat och synliggjort små situationer i verksamheten på en av sina förskolor ville förste förskollärare Teresa Vasiljev ta utvecklingen ett steg längre. Nu ögonblicksforskar hela förskoleområde Väster 09.
– Man tittar på sig själv och vänder blicken inåt, säger Teresa Vasiljev.

Bakgrunden till varför hon tog ögonblicksforskning till förskoleområdet är att hon gick en processtödjarutbildning i normkritik på Pedagogisk Inspiration. Det fanns då en möjlighet att ingå i en forskningscirkel i ögonblicksforskning ledd av Elisabeth Florez och Vanja Lozic.

Normkritiska ögon på en liten del

Ögonblicksforskning handlar om att titta på en liten del av verksamheten och sedan analysera den med normkritiska ögon. Teresa valde att titta närmare på hur personalen pratar om de yngsta barnen under reflektionstiden.

– Det var en aha-upplevelse för mig att inse att jag är med och upprätthåller normer, säger hon.

Reflektionen i ögonblicksforskning innehåller en struktur som innebär lika fördelat talutrymme för varje deltagare, och att feedback ska ges så att det skapas ett positivt och tillåtande sammanhang.
– Det bidrar till delaktighet genom att alla får lika mycket handlingsutrymme och det minskar maktdimensionerna i ett rum.

LÄS MER: Observera, reflektera över och diskutera normer

Som ett gemensamt förhållningssätt

Från att ha deltagit i forskningscirkeln ville Teresa ta arbetet vidare.
– Jag tycker det är av största vikt med delaktighet och att minska maktklyftor för att få till en inspirerande och inkluderande verksamhet, där alla känner sig sedda och kan bidra med något. Jag tänker på ögonblicksforskning som ett förhållningssätt. Vi pratar mycket om att vi på förskolan måste ha ett gemensamt förhållningssätt, men hur gör vi det? Då måste vi ha en gemensam metod som vi tillsammans kan arbeta med i kompetensutvecklande forum.
Metoden för ögonblicksforskning i område Väster 09 blev att personalen dokumenterar, ger varandra feedback och utvecklar vidare tillsammans. Teresa beskriver det som ett hållbart sätt att få till en likvärdig förskola för alla.

Projekterande och utforskande arbetssätt

Ledningsgruppen sa ja till en satsning och första träffen blev i september då förskollärare från området samlades på en verksamhetsutvecklingsdag (vu-dag), där metoden presenterades.
Sofia Kockum, Lena Sjöholm och Patrik McGlinn arbetar på olika förskolor i området:
– Sedan startade vi upp fokusgrupper på förskolorna, där vi har suttit med Teresa och Elisabeth och formulerat egna frågeställningar att undersöka, säger Sofia Kockum, förskollärare på Djupadals förskola.
– Min fokusfråga var att jag ville se om jag bemötte pojkar och flickor olika i den fria leken och det tittade jag på genom att filma mig själv, säger Patrik McGlinn, förskollärare på Brodda förskola.
På nästa vu-dag presenterade de för varandra vad de hade sett och snappat upp.
– De här forumen har gett väldigt mycket och att få träffa kollegor från andra förskolor, vilket är givande, säger Sofia Kockum.
– Min ögonblicksfråga var “Hur ger jag barnen mer inflytande?”. På vu-dagen när jag fick höra om Patriks forskning startade det saker hos mig. Jag använder “hans lupp” i stunder på min förskola, säger Lena Sjöholm, barnskötare på Flodillerns förskola.

När Teresa Vasiljev tillsammans med ledningsgruppen och hjälp från Pedagogisk inspiration startade ögonblicksforskning i hela förskoleområdet kopplades det till de befintliga utvecklingsområdena “Projekterande och utforskande arbetssätt” och “Alla barns rätt”.
– Vi ville inte lägga någon ytterligare börda utan det skulle vara en metod att närma sig det som vi redan jobbar med, säger Teresa.

LÄS MER: Med luppen på verksamheten för en likvärdig förskola

Vågar se sin roll i mötet med barnen

Vilken effekt får det här arbetet på barnen?
– Den första observationen ledde till en andra och en tredje, där jag tog in feedbacken jag fick. Jag har reflekterat över “Tänk om jag hade gjort så i den situationen, vad hade hänt då?”, i förhållande till barns inflytande. Jag ser mer och det kommer till gagn för hela förskolan, säger Lena Sjöholm.
– Man vågar se på sin roll i mötet med barnen. De får mer inflytande för att man själv är medveten och möter barnen på ett annat sätt, säger Sofia Kockum.
– I mitt fall har jag blivit mer medveten om mitt kroppsspråk och min ögonkontakt. Jag är mer närvarande, säger Patrik McGlinn.
– Självreflektion är så viktig i ett utvecklingsarbete. Har man känt detta i hjärtat och i själen så tar man med sig det i arbetet och i alla möten, säger Teresa Vasiljev.

Text och foto: Camilla Landin