Individanpassning inom vuxenutbildningen – och i ditt klassrum, del 2

Stöd och stöttning

Vi skulle först vilja definiera hur vi använder begreppen stöd och stöttning. När vi skriver stöd menar vi extra hjälp utifrån, t ex stöd av specialpedagog eller modersmålslärare, möjlighet att besöka en ordverkstad eller att få ett extra hjälpmedel. När vi skriver stöttning menar vi istället anpassningar som läraren kan göra i klassrummet i sin dagliga undervisning. Många argumenterar för att individanpassning till stor del ska ske med hjälp av stöttning. Just den senare tanken skriver bl a Gibbons om i Stärk språket stärk lärandet ”Det är inte uppgifterna som ska variera mellan eleverna utan graden och formen av stöttning…”. Hur kommer jag fram till vilken stöttning min elev skulle behöva? Hur kan stöttningen se ut?

Snabbt rätt stöd

Först och främst kan vi nog enas om att det gäller att snabbt uppmärksamma att en elev inte utvecklas mot att nå kunskapskraven och är i behov av extra anpassningar och/eller stöd. Ju kortare kursen är, desto viktigare är det att vi upptäcker hindren snabbt och skyndsamt kan sätta in adekvata åtgärder. Vi menar att individanpassningar kan vara riktade mot enskilda elever eller mot en grupp i gruppen. Utifrån stödmaterialet från Skolverket, Individanpassning, extra anpassningar och orienteringskurser inom vuxenutbildningen http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3373, som vi nämnde i vårt första inlägg, har vi gjort en checklista som kan vara till hjälp för att identifiera behoven och ta reda på vilken form av stöttning eller stöd som eleven behöver.

• Hur ser elevens utveckling ut i förhållande till kunskapskraven?
• Var, när och hur uppträder svårigheterna?
• Hur har undervisningen utformats och anpassats för att ge bra förutsättningar för eleven att utveckla förmågorna och kunna visa de aktuella kunskaperna?
• Hur tänker eleven själv kring konkreta kunskapskrav och undervisningen?
• Vilka extra anpassningar behövs för att eleven ska nå kunskapskraven? Vad föreslår eleven?
• Behöver läraren stöd eller ytterligare kunskap för att kunna genomföra anpassningarna?

Det är punkter som kan hjälpa oss att inte glömma någon vinkel av problemet; elevens utveckling och behov av stöd och stöttning, elevens egen syn på saken och lärarens möjligheter att, genom att använda olika metoder i undervisningen, hjälpa eleven. Vi tycker det är viktigt att rikta strålkastaren mot oss själva för att reflektera över vad vi hittills har gjort för att eleven ska kunna nå kunskapsmålen.  Lika viktigt är det att komma ihåg att alla lärare ibland kan behöva stöd eller ny kunskap för att kunna hjälpa eleven på bästa sätt.

Stöttning i klassrummet

När elevens behov av stöttning är definierat; hur går vi vidare i klassrummet? Följande punkter kan man utgå från:

• Extra tydliga instruktioner
• Stöd att sätta igång arbetet
• Hjälp med extra färdighetsträning
• Strukturer för stöttning under arbetets gång

Vad gäller extra tydliga instruktioner kan eleven, förutom den gemensamma instruktionen till hela klassen, gynnas av individuella instruktioner på olika sätt, muntligt eller skriftligt. Det kan vara tydligare om instruktionen ges i punktform. Speciellt för elever med kort studiebakgrund från hemlandet kan en abstrakt uppgift bli lättare att förstå om instruktionen ges på modersmålet.

Stöd att sätta igång arbetet kan behövas av olika skäl, t ex för elever med låg motivation eller koncentrationssvårigheter och för elever med kort skolgång från sitt hemland. Exempel på tillvägagångssätt är att hjälpa eleven att göra en tankekarta. Detta kan användas både till skriftliga och muntliga uppgifter för att förtydliga alla delar som ingår i uppgiften, hjälpa till att skapa struktur samt hjälpa eleven med inspiration.

Självklart är det så att olika elever behöver träna olika lång tid och göra olika antal repetitioner för att bemästra ett moment. Eleven kan få stanna kvar i ett moment och göra fler övningar tills målet är nått.  Om man har tillgång till datorer eller iPads kan det vara ett sätt för eleven att individuellt träna ett moment i vald omfattning. Vad gäller muntliga övningar kan t ex en elev få mer träning i konversation. Vi har goda resultat av att bjuda in utomstående svenskar för konversation i liten grupp. För elever med stort behov av muntlig träning kan det handla om enskilda, återkommande samtalsstunder med en konversatör.

Ett vanligt sätt att göra individanpassningar i klassrummet på ett smidigt sätt inom sfi-undervisningen är att lärare i lärarlag samarbetar och erbjuder arbete i stationer som försiggår i olika rum. Eleverna kan ofta välja innehåll, svårighetsgrad, arbetstakt och arbetsform så att det passar individen och dagsformen. Samtidigt finns en pedagog att tillgå och studiekamrater att interagera med då det är önskvärt. Stationerna har olika innehåll, men vanliga stationer är olika färdighetsstationer såsom läsa-, skriva- och talastation. Det vanligaste är att eleven väljer den station som hen just nu upplever sig ha störst behov av. Vi har stött på både stationer där man jobbar tillsammans, och stationer där arbetet till största del är individuellt (vilket inte behöver betyda att eleverna inte interagerar med varandra). Våra erfarenheter är att ett stationssystem måste kombineras med handledning, så att eleven är medveten om sina egna utvecklingsbehov och väljer station utifrån dessa.

En annan vanligt förekommande metod är enskilt arbete i klassrummet under en del av dagens lektionstid, ofta genom att eleven väljer uppgift i pärmar med kategoriserade övningar. Läraren har då fördelen att inte vara beroende av andra lärare och behöver inte schemalägga arbetet i samarbete med andra. Eleven väljer uppgift efter intresse och behov och det finns möjlighet att interagera med både läraren och studiekamrater. Systemet förutsätter liksom vid stationssystem att eleven kan få handledning för att göra genomtänkta val.

I nästa blogginlägg fortsätter vi att fördjupa oss i konkreta metoder för att stötta elever i klassrummet. Hur stöttar vi vid muntlig och skriftlig produktion? Hur rättar vi den skriftliga produktionen individanpassat? Hur kan vi stötta med hjälp av digitala hjälpmedel? Kan alla problem lösa med individanpassat arbetssätt?

Birgitta Mörkeberg
Annika Hansen
sfi-lärare & förstelärare
Komvux Malmö Södervärn

Individanpassning inom vuxenutbildningen – och i ditt klassrum del ett hittar du här.

Individanpassning inom vuxenutbildningen – och i ditt klassrum del tre hittar du här.