Såhär vill jag ha det i skolan – material med bildstöd för att prata om stödbehov med eleverna

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om framgångsfaktorer för att få eleverna att acceptera hjälpmedel och andra anpassningar . Något som jag inte tog upp så mycket då är vikten av att involvera och lyssna på elevens egna tankar och åsikter om vad som hjälper i skolan.

Ganska ofta så hamnar vi i att diskussionerna om vad som hjälper en viss elev sker utan att huvudpersonen – eleven själv – är delaktig och sätts i centrum. Det kan såklart vara för stora krav att ett barn själv ska veta vad som är gynnande i olika situationer. Men ofta har de många kloka tankar som är viktiga att lyssna på för att vi ska kunna stötta på bästa sätt. För att uttrycka dessa kan vi behöva ge eleverna stöd.

Som stöd i de här samtalen med eleverna har jag tillsammans med skollogoped Julia Andersson på Östtegs skola i Umeå kommun tagit fram materialet ”Såhär vill jag ha det i skolan”, vilket kan laddas ner gratis här!

Arbetet med att ta fram stödmaterialet har även skett i samarbete med skolpsykolog Rauli Sulanko, lärare Sofie Nilsson och speciallärare Eva Thorn. Genom tvärprofessionellt samarbete kommer vi längre tillsammans!

Materialet är uppbyggt med påståenden med bildstöd inom olika områden, såsom stöd för kommunikation och relationer, stress och energi och fysisk arbetsmiljö. Påståendena kan i samtalen sedan såklart behöva förtydligas och exemplifieras för att eleverna ska kunna förstå och ta ställning till dem.

För många elever är det lättare att ta ställning till givna påståenden än att samtala fritt om stödbehov. Materialet är gjort så att det är möjligt att dela upp samtalen på flera tillfällen och prata om ett eller ett par områden åt gången. Vid behov skriver jag samtidigt ett tilläggsdokument med elevens kommentarer kring påståendena, men även andra stödbehov som synliggörs i samtalen.

Materialet har bland annat hjälpt oss på Rosengårdsskolan att få syn på behov som elever har, vilka vi själva inte alltid hade uppmärksammat, såsom att en elev som tillsynes alltid är delaktig i lekar på rasten själva känner att hen inte har någon att leka med på riktigt och vill ha stöd med detta. Materialet har varit extra värdefullt för att dokumentera elevens behov inför stadie- och skolbyten där vi vet att den här typen av kunskapsöverföring är sårbar. För egen del har jag använt materialet från årskurs 3 till 6, men kan se att det kan användas även med yngre och äldre elever.

Givetvis ska den här typen av stödmaterial inte landa i ”anpassningsbingo”. Stöd ska sättas in utifrån en analys av behov och inte plockas på måfå från en checklista. En elev kan dessutom såklart ha andra behov än just de som finns med i det här stödmaterialet. Men jag ser många vinster med att utgå från stödmaterialet i samtalen med eleverna så att vi lyckas få huvudpersonen att bli huvudperson även i diskussionerna kring stödbehov!

Det här är ett inlägg i inläggsserien om hur bildstöd kan användas på olika sätt inom pedagogisk verksamhet. Du hittar övriga inlägg här:

• 100 svenska ord med bildstöd översatta till arabiska och somaliska
• Skapa bildstöd enkelt med Bildstod.se
• Välkomna till Rosengårdsskolan – om att använda bildstöd för att tillgängliggöra lokaler
• Jag har också visat några exempel på material med bildstöd när ni fick se hur en dag hos skollogopeden kan se ut.
• Vad ska vi göra sen? – om att använda bildstöd för att stötta kring struktur och rutiner
• Stödstrukturer med bildstöd – ett bra stöd med många olika syften
• Använd bildstöd från widgit tillsammans med din egna layout – konkreta tips på hur du kan göra 
• Ta hjälp av ”De sju frågorna” med bildstöd för ökad studiero

Vill du få fler tips på hur bildstöd kan användas i praktiken, kan jag rekommendera att följa Symbolbruket på facebook och att kolla in #bildstöd på twitter.