
Att lyfta autism – en väg till ökad förståelse och samarbete
Jag har länge beundrat Ulla Öberg, vinnare av Mensapriset och författare till matteboken Sluta räkna, börja se! Hennes sätt att problematisera matematikundervisningen har gjort mig så nyfiken på hur hon tänker. Hur kan en kvinna som nästan är dubbelt så gammal som mig vara så nytänkande? Jag som fortfarande är hyfsat ung (väljer att se glaset som halvfullt) har ju emellanåt upplevt att det varit tufft att tänka utanför boxen, att gå mot normen. Efter föreläsningen som Beata Kull höll på Geijerskolan har jag ofta tänkt på något hon sa (fritt ur minnet): ”Man vinner inget om man inte vågar.” Så jag tänkte: ”Why not?” – och skickade iväg ett meddelande till Ulla på Messenger.
Jag blev så otroligt glad när jag fick tillbaka ett svar från Ulla. Jag erbjöd henne fika och berättade som det var, att jag var supernyfiken på att få höra hennes tankar. Vad har inspirerat henne? Hur tänker hon framåt? Vad är nästa steg? Till min stora glädje tackade hon ja. Samma dag köpte jag kanelbullar från mitt favoritfik i Limhamn och förberedde mig för vårt möte. Jag hade egentligen inga förväntningar men jag var samtidigt nöjd över att jag vågade ta chansen. Speciellt med tanke på att vi bor i samma område. När klänningen och ballerinaskorna var på traskade jag bort mot hennes hus.
Vi pratade och pratade – om matematik, undervisning och livet. Trots att hon är dubbelt så gammal som jag fann vi en oväntad samhörighet. Jag gick därifrån med en varm känsla och en starkare tro på vikten av att våga ta initiativ. Ulla har en unik syn på matematikundervisning. Hon menar att elever inte kommer till skolan för att svara rätt, utan för att tänka och förstå. I en intervju här på Pedagog Malmö säger hon:
”Eleverna ska göra och inte bara lyssna. De ska inte behöva vänta i klassrummet, då måste man ändra undervisningen. Skolan bör fokusera på att utbilda tänkare och problemlösare.”
Detta resonemang har fått mig att reflektera över min egen undervisning. Hur kan vi som pedagoger skapa en miljö där eleverna känner sig trygga att utforska och ställa frågor? Hur kan vi gå från att fokusera på rätt svar till att uppmuntra nyfikenhet och förståelse? Hur kan vi helt enkelt arbeta mer praktiskt i vår undervisning och våga släppa taget om matteböckerna?
Jag tar med mig att jag ska försöka gå från kontrollerande frågor till lärande frågor. Låta det ta tid, låta eleverna tänka och problematisera. Jag behöver oftare ställa frågan HUR i min undervisning – även om jag redan gör det medvetet vid vissa tillfällen så borde den frågan ställas oftare i matematikundervisningen.
Jag delar denna upplevelse för att påminna oss alla om vikten av att våga ta chanser. Ibland leder ett enkelt meddelande till en ovärderlig lärdom. Jag fick också bekräftat att ålder inte har någon betydelse när man träffar någon man gillar. Ulla är en stark kvinnlig förebild, hon är övertygad om sitt sätt att undervisa och jag tycker det är så himla coolt. Ulla har verkligen varit före sin tid, och jag är så oerhört tacksam att äntligen ha fått träffa henne. Det var som att klicka med någon man redan tycker om. Tack Ulla för samtalet, fikat och all den klokskap som du delade.
Fröken Emina, wow, vilken inspirationskälla och människa! Nu har jag följt henne under flera år. Tack vare Emina lärde jag mig att skapa tydliga digitala klassrum med lektionsstruktur. Jag blev också sjukt imponerad över hennes driv, och någonstans där och då bestämde jag mig för att jag också ville lära mig mer. Det slutade med att jag blev Google-certifierad (ett test som tar ca 3 timmar). Vi började snacka lite via Instagram, sen digitalt, och nu i somras träffades vi för första gången. Hela familjen var med eftersom vi tog det på vägen upp till Stockholm. Min man var bombsäker på att vi känt varandra sen vi var små, men nej, detta var vårt första möte. Efter det kan jag med handen på hjärtat säga att hon är både lärarkollega och vän. Emina, du är bäst!
En artikel i tidningen ”Vi lärare” fångade mitt intresse. Den handlade om klasslärare kontra ämneslärare på lågstadiet och var skriven av Tobias Israelsson. Artikeln satte igång min hjärna direkt eftersom jag är övertygad om att klasslärare är det bästa (respekterar att alla inte tänker så). Vi inledde en pedagogisk diskussion över Instagram. Det är så roligt att få diskutera pedagogik med människor som tänker lika! Spännande att höra var och hur andra arbetar, och vad som fått dem att tänka som de gör. Det visade sig att Tobias arbetar med skolstöd och handledning mot skolor. Kul, tänkte jag, det är ju precis det jag också skulle kunna tänka mig att göra. Tänk att få vara med och utveckla undervisningen ute på skolor – vilken dröm!
Vad vill jag säga med allt det här? Att våga ta kontakt kan förändra. Ett meddelande kan bli ett samtal, ett samtal kan bli en vänskap och framförallt en ny insikt. Ulla, Emina, Tobias, ni har alla bidragit till att jag vågar mer, tänker större och drömmer vidare. Kanske blir nästa person jag kontaktar du som läser det här?
Finbesök i Alfa 5 – när Katrin Stjernfeldt Jammeh klev in i klassrummet (2025-06-09)
En studentmössa, ett hjärta av guld och en röst som bär (2025-06-07)
Ett kort möte, ett viktigt samtal (2025-06-02)
Drömmen blir verklighet – mötet med ingenjörerna (2025-05-30)
”Att våga ta steget – mitt möte med Ulla Öberg” (2025-05-28)
Moské i lego, poddar och tittskåp – när elevernas kreativitet lyfter undervisningen (2025-05-24)
We are 2024’s experts of tomorrow! (2025-05-09)
Back to the 90’s (2025-05-04)
Fredagsfrukost med kändisar – ett klassrum fyllt av mod och inspiration (2025-04-29)
Poddpremiär! (2025-04-22)
Att lyfta autism – en väg till ökad förståelse och samarbete (2025-04-19)
I dag vill jag lyfta mitt arbetslag (2025-04-08)
Ett efterlängtat möte med en stark och varmhjärtad kvinna (2025-04-02)
Innovativt föräldramöte med hjälp av kooperativt lärande (2025-03-23)
Ny skribent brinner för värdegrund (2025-03-19)